SKULD,SKAM OCH RAKBLAD av Agnetha Ersson Eriksson I en unik och självutlämnande biografi berättar jag om min kamp för att hjälpa min dotter och familj. Boken är känslofullt berättad och tar oss med på en resa som pendlar mellan hopp och förtvivlan. Boken andas hopp mitt i det mörka och ger exempel på hur våra attityder och fördomar påverkar en familj som befinner sig i kris. Boken vänder sig till föräldrar, barn och ungdomar, de som arbetar inom psykatri och sjukvård, skolpersonal. Boken är framför allt riktad till dig som vill få en insikt om att livet är fyllt med positiva utmaningar och möjligheter. Det gäller bara att våga se det positiva i alla kriser som dyker upp i din väg. Jag fick ett mejl av Agnetha, med en förfrågan om att vi skulle byta bok. "absolut" var min spontana reaktion. Efter att ha läst Agnethas historia, så har jag bara ros att säga om hennes bok och hennes kamp för sin dotter Emelie. LÄS BOKEN Hej Agnetha TACK från djupet av mitt hjärta , att jag fick dela din svåra historia. Jag kan förstå ångesten, och paniken, men jag kan aldrig förstå det mörka av att skära sig, för jag har aldrig gjort det.Du delar med dig av ditt svåra på ett ärligt och rättfram sätt.Känner igen mig själv i dig. mamman som alltid var ett steg före. jAG BLEV VÄLDIGT BERÖRD AV DIN BOK, men också så förbannad på sjukvården i dag, att precis som du skriver, att det är lättare att ha ont i benet än att ha ont i själen. Jag hade aldrig i mitt liv besökt psyk innan Marcus dog. Men då var jag tvungen att åka in akut flera gånger för ångesten höll på att slita sönder varenda organ i min kropp. Jag fick ingen hjälp, och jag kände till slut , att när jag ringde på nätterna att de tyckte jag var jobbig. Vi går ju igenom olika sorters sorger här i livet.Men barnen är ju ens allt. Jag är så tacksam för att jag fått läsa din fina bok och jag kommer att skriva in din bok på min hemsida över böcker som jag rekommenderar. Tack Agnetha och jag känner när jag lärt känna dig genom din bok att dig skulle jag gärna vilja ta en fika med, tror vi hade kunnat ge varandra en hel del, för båda vet vi vad smärta är , fast på två olika sätt. en bamse stor kram till dig du stora starka kvinna men även vi stora starka kvinnor behöver ha en trygg famn att gråta ut i ibland Och min varmaste kram till din dotter Emelie, för hennes sätt att kämpa. Emilie, .EN UNIK KVINNA Är vad du är, och en förebild för andra som befinner sig i den situationen som du befann dig. Du är en förebild för att det går att hitta ut från mörkret, och du har en röst som talar om att vi måste se vad som händer med våra ungdomar En ros till Agnetha och Emilie Du kan även beställa boken genom att maila på
Mer info om boken finns att läsa på
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar