Två änglar på julafton

Vill dela med mig av en händelse som jag och min dotter råkade ut för i går, på självaste julafton. Vi skulle vara på julmiddag kl fem och min ena son stod i duschen och en annan hade blivit inhyrd som tomte. Så jag och min dotter körde ner till Marcus grav för att tända en stor marchall som skulle lysa hela natten. Kl var kvart över fyra och redan mörkt. Vi gick in på kyrkogården tände vår marchall och önskade Marcus God Jul. Det var inte en människa ute, de flesta hade väl redan börjat fira julafton.När vi sätter oss i bilen kommer en kvinna i 45 års ålders springande. Min dotter vevar ner rutan och kvinnan står med ett par startkablar i handen och säger : Jag vet vad det är för dag, men snälla kan ni hjälpa mig att få igång min bil. Min dotter säger omedelbart : Självklart att vi kan, Vi kör bort till hennes bil, hon står fortfarande med startkablarna i handen och säger jag kan inte detta. Men jag svarar henne. Det kan jag , öppna huven , så fixar vi detta. Jag kopplar in kablarna i våra batteri och hon får igång bilen. Då kommer hon bort till mig, tårarna rinner ner för hennes kinder och hon tar mig i sin famn och kramar om mig och säger. Nu tror jag att det finns änglar på jorden. Hon kramar om min dotter också. och alla tre står med tårar rinnande ner för kinderna. Hon berättar att hon skall köra tre mil och hämta sin man, Och tackar oss så för hjälpen. Vi önskar varandra en god jul. När jag kör därifrån , så känner jag mig så varm i hjärtat. Tänk om inte vi kommit och hjälpt henne, vad skulle hon gjort då. Vi var så rörda både min dotter och jag och det känndes så fint inom en, att kunna få hjälpa en annan människa. Tänk vad en god gärning kan göra att  man mår bättre i själen. Så vi var två räddande änglar på julafton, och det kändes så bra. Är så glad att jag har en dotter som är som jag, som vill hjälpa andra människor. Att hon är en riktigt vacker ung kvinna både utanpå och inuti.