Jag vill önska alla mina bloggläsare en lugn och fridfull jul.
Detta är min sjunde jul utan Marcus och jag minns den första julen i stor chock och förrvirring. Hur jag bara satt på en stol i min mammas hem och inte fattade något. Helt plötsligt så knackar det på dörren i hennes hus. Och vi alla undrade vem som kom på julafton, Jag minns min tanke. kan det vara Marcus, han är kanske inte död.
Hunden sprang skällande fram till dörren och när vi öppnade så fanns det inte en människa där. Jag visste då att det var Marcus som visade att han fanns hos oss.
Dessa åren har gått i olika nyanser, Jag har levt i en berg och dalbana. Men ändå trodde jag väl aldrig att jag skulle vara där jag är i dag.
Julen blir aldrig som den någonsin har varit i vår familj. varken jag eller
mina barn tycker om julen längre. Ändå tycker jag om ljusstakarna i fönstret och de brinnande ljusen på mitt bord. Det inför ett lugn i själen. Hysterien och stressen inför julen finns inte i mina tankar mer, utan för mig är julen en saknad efter min stora son och att få vara med mina älskade barn.
Jag vill önska er alla en fridfull jul
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar