torsdag 18 september 2008

Var blev du av mitt barn ?

 

När Dina steg har tystnat
finns ändå ekot kvar.
När Dina ögon slocknat
vi alla minnen har.
Vi spar dem i vårt hjärta
tar fram dem då och då.
Så kommer Du för alltid
att vara här ändå.

Okänd

Älskar dig alltid Marcus. Var nere vid din grav i dag, tände nya ljus och satte lite friska blommor i höstens färger. Sen står jag där tittar på ditt namn och bara skakar på huvudet. Älskade son var blev du av ? Hur kunde detta bara hända.? sen smeker jag den lilla vita duvan på din sten, stryker min hand över ditt namn och säger hej då älskling vi ses igen

                                  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar