Natten mellan den 19 och 20 September 2005 miste Sara sin älskade Rudy. Sara lämnades ensam med alla de drömmar som det unga paret hade.Att mista någon vi älskar får oss att känna en stor sorg i hjärtat.Vi kan aldrig jämföra sorgen och tävla i vem som har det värst. För en person som aldrig mist ett barn , kan aldrig förstå hur det känns, och en person som aldrig mist sin älskade kan aldrig förstå hur det känns.
Sorg är något vi alla går igenom här i livet, och det känns på olika sätt för olika människor.Jag tänker ofta på de barn som mister sina föräldrar i unga år, så fruktansvärt att vara barn eller tonåring och mista kanske en eller båda sina föräldrar. Jag har själv mist min älskade pappa, men då var jag 39 år, och jag minns vilken traumatisk upplevelse det var, fast jag var vuxen.
Sara har byggt upp en otroligt fin hemsida, som en hjälp i sorgen till er som inte vet var ni skall vända er när sorgen utan förvarning slår till. Här finns böcker, musik och länkar var man kan vända sig när man drabbas av sorgen efter någon man älskar .Tycker att det är ett bra insiativ av sara och vill skriva om det här på min blogg.
Så besök hennes sida
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar