MAMMAN

 

             MAMMAN

SÅ sliten hon vandrar på livets gång,

och skriker av sorg sin klagosång.

Efter sonen som hon en gång fött,

som nu ifrån henne dött.

 

De frågor hon alltid inom sig har,

i tankarna för alltid stannar kvar.

För det enda svaret som hon vill ha,

är om hennes son har det bra.

 

Med sorg och tomhet i sin blick,

hon tänker tillbaka på det liv hon ej fick.

På sonen vacker och grann,

som på ett ögonblick bara försvann.

 

Till ett annat liv i ett annat land,

tänk att bara kunna sträcka ut sin hand.

Och säga de magiska orden,

kom tillbaka till din mamma här på jorden.

ÄLSKAR DIG MARCUS IN I EVIGHETEN

skriven av Marie-anne Thörnström den 14/3-2003

mamma till Marcus 82-02