Så för en stund , så glömde jag bort mig själv, och gick in och kommenterade nedanstående artikel.Herre gud har jag inte lärt mig under de fem år sedan min son dog. Ingen ide att gå in i disskussioner med människor som inte har upplevt samma sak.Jag disskutera själv inte i saker som jag inte varit med om och inte förstår. Minns i början när Marcus dog, hur folk sa till mig, " du har trots allt fyra barn till " , livet måste gå vidare" , bla, bla bla. Mitt i min sorg, chock , panik så blev jag så förbannad. Flera gånger kände jag sådan ilska i min sorg, så jag skulle bara vilja klippa till de dumma människorna.
I dag förstår jag bättre, hur skall andra människor som inte mist ett barn förstå den smärtan , som finns inom en. Det går bara inte. I dag vet jag att ord kan såra, den som mist sitt barn, men att orden är sagda i all välmening.
Jag kommer alltid att leva med ett blödande hjärta, en saknad och en tomhet efter mitt älskade barn, som är en stor del av mig själv.
Det tog mig flera år att själv förstå att "Livet går vidare". jag som blev så förbannad när någon sa det till mig. Men en dag tittade jag ut från min glasbubbla, och förstod att där var faktiskt ett liv, och väntade på mig. Mitt liv går i dag vidare på ett helt annat sätt. jag bär alltid en sorg efter mitt barn med mig. Och jag säger och står för det. " jag skulle bytt honom tillbaka mot vem som helst, utan mina andra barn".
Jag har haft otrolig hjälp av mina fina sorgevänner.Vi är ett stort gäng som verkligen har respekt för varandra och ordnar små träffar och möts i sorgen.På dessa träffarna så dricker vi alkohol, lagar mat tillsammans, skrattar, pratar, sjunger och dansar.Ingen bryr sig om något litet är fel. för vi vet hur det är att mista våra barn, så ibland behöver man inte ens säga, för alla förstår , det är bara dessa vänner som förstå mig. Nu skall vi snart ha en stor träff och något mycket speciellt skall inträffa. jag kommer att berätta här sedan, för det är snart dags. Ser fram i mot detta som Jag och mina sorgevänner skall göra tillsammans.
Nu tänker jag inte gå in och läsa fler kommentarer. utan nu skall jag göra mig något gott och lägga mig framför tv. har jobbat i dag, och känner mig lite trött. ha en fin kväll alla
kram från marie-anne
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar