vilken träff och vilket medium

Ja i går kom jag hem från min träff med andra föräldrar som mist sina barn. orkade inte skriva i går för jag var så trött. i dag har jag jobbat och jag känner mig så lugn och fått så mycket energi. I lördags var vi specialinbjudna till en seans med ett känt medium här i Sverige som  heter Pierre. Vi var ca 30 stycken, och det var då även de som inte förlorat sina barn. Jag hade ingen förväntan att Marcus skulle komma, men jag var så spänd på att få träffa just detta mediumet. Jag måste säga att han var så klockren, med namn, hur personerna gått över och vilka stjärntecken de var. Varje människa som fick något så satt jag bara och gapade. han var helt otrolig. vi höll på i tre timmar och han gav till mins tio-tolv stycken. Så sa han att nu får det vara för i dag , jag kan inte ta mer. rätt som det är så känner jag någon som smeker mig på kinden och ner på armen och jag hör pierre framme på scenen säga, ok då ni får komma också säger han Marcus. Jag bara vet att det är min Marcus som smeker mig på kinden och fixar till sig ett möte med mig. Så säger pierre jag har en ung kille här med piercing i ögonbrynet och pannband och en äldre man som spelar munspel. jag säger ingenting. då säger han , jag vet inte riktigt vem jag skall till. Han böjer ner huvudet och sen tittar han och pekar på mig. Jag skall till dig. Jag är helt lugn när han börjat berätta hur Marcus gick över till andra sidan, han berättar att han inte förstod att han var död.( och detta fick jag ju väldigt mycket bevis på den första tiden hemma i vår lägenhet, så detta har jag alltid vetat) han berättar om hur han spelar gitarr och sen säger han med tårarna rinnande detta är din son och mannen är din far. han berättar om hur pappa tar ut snuset och ska spela munspel och sen står han och gör precis som pappa alltid gjorde när han skulle torka sitt munspel, tar det i handen och slår det flera gånger i andra handen. Jag blev helt chockad.Han frågar mig om jag tycker att min tv är konstig. och sen jag flyttade hit här med en tv på två år så har jag faktiskt undrat om min stora tv har hållt på att gå i söner. jag har vaknat på nätterna att det slår i tv. och detta visar pierre och sen säger han att det är Marcus som är och busar med dig. han sitter också vid min säng och spelar gitarr. Så säger han att jag sitter vid en röd stuga med vitt staket insvept i ett täcke, att han var med mig där. för två år sedan så hyrde jag och tuija en stuga i småland och jag satt alltid på verandan med mitt täcke på kvällarna och tittade ut över sjön och jag vet att marcus var där.Så säger pierre till mig. att marcus säger du vet att ni ska mötas igen.

Ja detta var så otroligt och alla de andra som fick saker som var så helt otroliga.Han var så klockren denna mannen . det hände en massa konstiga saker i rummet, så jag vet att där var fullt med energier från andra sidan.Ja denna helgen har gett mig ett lugn och så mycket energi. Jag vet att det finns ett liv efter detta, och min tro, min Marcus mina barn och mina hundar ger mig styrka att fortsätta här i livet för jag vet ju precis som marcus sa till mig att vi möts igen.

Senare på kvällen var vi flera föräldrar som var ute tillsammans och åt en middag och pratade och pratade. Tänk vad viktigt det är att vi som mist våra barn träffas, för vi talar samma språk och på något vis får vi ny energi att orka vidare i detta livet som vi lever i .

Kram från en glad marie-anne, som än en gång fått bevisat att min son finns i änglarnas stad

Hej då allihopa

Kikar in lite snabbt på bloggen. Snart ska jag åka i väg och träffa mina vänner en hel helg. Vi blir många, och det är både människor som jag träffat innan och människor som jag har haft kontakt med genom internet. Det är dessa träffar med andra föräldrar som mist sina barn som jag ser fram i mot. Där vet vi alla vad vi går igenom, och vi behöver inte sätta på någon mask. skrattar jag högljutt så är det ingen som tror att nu mår jag bra. Detta speciella som skall hända i morgon är något alldeles extra. åh det pirrar i magen på mig. Nu är ni nyfikna va? berättar senare på bloggen. Vill önska er alla en fin helg. kram från marie-anne

Till Minne Av Min Älskade Pappa

            

                TILL MINNE AV MIN ÄLSKADE PAPPA

                               Karl-Erik Carlsson

                         8 / 9 - 1931- 28 / 4 - 1998

Det har  gått 10 år sedan du lämnade denna världen i den fruktansvärda sjukdomen ALS. Du min älskade starka, roliga fina pappa. Du med dina otroliga egenskaper. Du som var min och mina barns stora  förebild här i livet.Allt som du lärde mig när jag var liten, Hur du präntade in i mig om ärlighet, kärlek och vänskap. Att vara en god samhällsmedborgare, att våga säga i från , men på ett bra sätt. Att visa respekt till sina medmänniskor. Pappa lilla jag följer dina ord och har lärt det vidare till mina barn.När du dog pappa , så försvann en stor bit av mig själv. Det var ju du och jag som var så lika. Samma humor och glada skratt, samma sång och musik.Jag blev liksom ensam i vår familj. Minns när du låg i min säng, du tittade på mig med kärleksfulla ögon och höll min hand så varmt med båda dina händer. Du kunde inte prata, men jag kände din kärlek och såg det i dina ögon.Du sa adjö till mig då. Många gånger undrar jag om du var rädd pappa?Men ändå visste jag att du visste att du skulle få träffa din mamma och pappa och din bror.

Minns när du var död, hur jag satt på sjukhuset och sjöng våra sånger för dig, Hörde du pappa när jag sjöng den första sången du lärde mig. Kalle och Marie? Det var ju sången om dig och mig, som jag alltid sa när jag var liten.

Minns din begravning , hur jag stod med mina fem barn runt din vita kista. Marcus som bröt fullständigt ihop, och jag fick hålla honom i famnen. Han som avgudade dig, så han satte upp bilder på dig på sitt rum.Min andra son som stod vid din kista , och sa Morfar jag skall aldrig, aldrig, aldrig glömma dig, Vi vet inte hur många aldrig han fick med. Din prinsessa, min dotter. Henne som du avgudade. Du hon har fortfarande det sista du skrev till henne " Min lilla prinsessa". mina andra småbarn, som var så chockade fast de inte var så gammla.

Ja du pappa , du är väldens bästa pappa och världens bästa morfar. Och en av mina söner är en kopia av dig i allt. När jag ser honom så ser jag dig. Hans sätt, hans musik, hans humor. Du lever alltid kvar hos oss pappa.

Nu har du ditt älskade barnbarn hos dig, och jag ler ibland när jag tänker på hur du och han säkert sprutar ner alla änglarna med era vattengevär.Jag älskar och saknar er båda så, men ändå känns det bra att du pappa var där och mötte min son. Det känns tryggt för mig

vi ses igen pappa och Marcus

Fullständig förvandling

Ja herre Gud nu skulle ni se mig, Har i dag gjort en fullständig förvandling av mig själv, så jag blir lika häpen varje gång jag tittar mig i spegeln. VA är detta jag?

Hade beställt tid hos min kompis som har egen frisörsalong och en av hennes elever skulle göra vid mig. Hon fick fria händer under min kompis tillsyn.Hon frågade mig hela tiden är du nervös. Inte ett dugg tycker bara detta är spännande. Från att alltid varit blond är jag nu brunett med blonda slingor. Jag är klippt i en snygg frisyr och mitt självlockiga hår krusar sig vackert runt huvudet.Jag är så nöjd och mår bra i mig själv. Fick också sitta i en massagestol hos min kompis , så hela min rygg är masserad. När jag kom till jobbet, så tittade mina jobbarkompisar två gånger på mig. Herre gud är det du Marie-anne? Ja det känns riktigt bra.och varje gång jag tittar mig i spegeln så undrar jag verkligen om det där är Marie-anne, hon med det blonda änglahåret, hon som miste sitt barn för 5 år och fem månader sen. Ja det är jag, för ser jag i mina ögon så finns där en stor sorg, jag ser inte den livsglädjen som en gång fanns i mina ögon. Men ingen som inte vet att jag mist mitt barn när de ser mig kan se det, för ingen kan se in i mitt blödande hjärta.Där sitter alltid en tagg som rivs upp och blöder.

På fredag åker vi ett par från skåne iväg på en träff för föräldrar som mist barn. Vi skall vara hela helgen och på lördagseftermiddagen skall vi göra en mycket speciell grej. Ska berätta för er sedan. Lördagskvällen har vi beställt bord på en mysig restaurang. Åh jag ser verkligen fram i mot denna helgen, när jag skall vara med mina febe vänner och andra föräldrar som mist barn. Få äta gott dricka en god öl och bara kunna skratta och må bra tillsammans med de som vet. Det betyder så mycket för mig.

Min stora sorg

MIN SORG

Livet är inte lätt att leva, de flesta av oss går igenom livet med både sorg och glädje. Jag har precis som alla andra gått igenom mina sorger, men för min del har min värsta sorg varit, när jag förlorade mitt eget barn.För mig går det inte och jämföra med någon annan sorg. Men någon som inte mist sitt barn , har heller inte det att jämföra med.Jag önskade jag var en av dem som gick igenom livet med en del glädje och en del sorg.Inte vara en av dem som förlorade mitt barn.
Ja vad är då sorg, jag tänker bara berätta min sak av det hela. prata om det som varit en del av min sorg genom livet..
Jag minns min lilla fågel pelle som dog en nyårsafton , jag var väl en tio, elva år då. Jag var så otroligt ledsen för att min fågel hade dött. Jag pussade och kramade pelle när han var död, och jag minns att jag samlade i hop alla mina vänner till en ståtlig begravning för pelle.Min pappa var en klok och förståndig man och han delade med sig av sin vackra munspelsask, med rött siden inuti. det blev pelles kista. Jag och mina vänner grävde en grav, stoppade försiktigt ner munspelsasken med pelle i. vi satte ett kors gjort av glasspinnar och la blommor på pelles grav.och lät han nu flyga i fågelhimmlen
Min andra sorg var min älskade lilla tanja, en brun liten dvärgpincher, med stora bruna pepparkaksögon. jag fick henne när jag var två år, och hon blev min vän. medans de andra barnen körde dockvagnar med blunddockor , körde jag min dockvagn med min lilla tanja. hon låg på nystrykna spetslakan och täcke av siden. . jag hade en levande docka, medan mina kompisar hade blunddockor eller stora hundar som inte fick plats i en barnvagn.den dagen vi var tvungna att avliva tanja var hon tolv år och jag 14 år, då var hon en gammal hund och nästan helt blind. min vän som jag haft sen jag var två år. plötsligt fanns hon inte mer. Det blev ingen ersättare för tanja, för jag tyckte då att ingen kunde någonsin ersätta henne.
Jag var tonåring och skrev mycket dikter om mitt liv. Jag var en envis människa , som till mina förälders bekymmer ville lära mig av mina misstag, och det gjorde jag.
Jag miste mina älskade farföräldrar och var för första gången på en begravning. minns inte mina känslor då.men min saknad var stor eftersom just min farmor hade betytt en stor del i mitt liv. När jag var 19 år , så tog en av mina bästa vänner livet av sig. fortfarande i dag så tänker jag nästan varje dag på min vän. och jag kan aldrig förstå varför han gjorde detta. Jag såg ingenting, jag märkte ingenting.
Jag skaffade mig en ny hund , som bara var tre år när den blev påkörd av en bil och dog. ingen mer hund, jag klarade inte av smärtan att förlora den.
Tre av mina vänner dog i en bilolycka.
Det var sorg, sorg och sorg. och visst drabbas vi alla av sorg, sorgen har olika ansikten.
Jag gick vidare med mitt liv, men tankarna och minnena fanns alltid med mig på de som jag förlorat.
Jag fick min älskade son Marcus, och för mig var det den bästa dagen i mitt liv, jag trodde aldrig att man kunde känna sån otrolig kärlek till någon som jag kände , den dagen jag höll min varma lilla son för första gången i min famn, så var det kärlek vid första ögonkastet. Jag fick uppleva denna kärlek , fem gånger i mitt liv. och det var lika underbart varenda gång.
jag hade fem stycken ögonstenar som jag skulle kunna sätta mitt liv för.
1997 insjuknade min älskade pappa. det togs massor med prover, och de kom fram till att min pappa hade ALS och mellan 1-5 år kvar och leva. Jag var med när vi fick beskedet av läkaren och hade jag inte haft min yngsta son i knäet, så hade jag slungat skrivbordet över läkaren. så kände jag just i denna stunden.
Min pappa var och har alltid varit en kämpe, en stark människa , som alltid tänkte på sina barn i första hand. Jag älskar min pappa av hela mitt hjärta. han var min stora förebild här i livet. Min pappa kämpade och kämpade med sin sjukdom, men han visste att han skulle dö.jag var så förtvivlad och jag visste inte hur jag skulle hantera denna situationen. fan min stora starka, roliga enorma pappa kan väl inte dö. Min pappa gick runt och samlade in pengar till ALS fonden, fast han var så sjuk så var han en kämpe.
Lördagen den 28 mars 1998 skulle jag ha kalas för min ene son. min pappa kom och han fick ligga i sängen här i mitt rum. jag var framme hos honom och han låg i sängen och tog min hand , han kunde inte prata, men hans blick var lugn och hans händer kramade mina händer. i dag vet jag att han sa adjö. Några timmar senare somnade han stilla på sjukhuset. jag satt länge hos min pappa när han var död. jag pratade med honom och jag sjöng flera sånger som han och jag sjungt när jag var liten. jag minns att jag sa, han ser så ung ut, han ser ut som han gjorde på bröllopsfotot.
saknaden efter min pappa var fruktansvärd. jag minns hur jag stod med mina fem barn på begravningen. Marcus som bröt fullständigt ihop. Jag höll Marcus i min famn och han bara grät och grät. Hans stora förebild var också borta.
Det var en tuff tid som vi nu gick igenom. Detta var sorg, sorgen över pelle, tanja, mina vänner. allt var bortblåst. Detta var det värsta jag varit med om. det tog mycket lång tid för mig att orka komma tillbaka , men jag började tänka att pappa hade det bäst som fick sluta sitt liv här på jorden. min pappa hade aldrig klarat att ligga på långvården som ett kolli.Minnet av min pappa och sorgen efter honom fanns alltid kvar. Jag väntade många gånger på att min pappa skulle höra av sig till mig från andra sidan, var helt säker på att jag skulle få se honom. men nej det gjorde jag inte. men jag kom ofta på mig själv att säga saker som jag aldrig sagt förrut, som han alltid sa.,
4 år senare så satt jag då på samma begravningsbyrå och skulle ordna min sons begravning, livet förändrades radikalt på en sekund. för helvete ,inte mitt barn. en förälder ska inte mista sitt barn, jag kämpar och kämpar , tar mig upp ett steg , ramlar ner två. men jag andas fortfarande i denna värld , och försöker kravla mig vidare.
Sorg har många sidor, . jag kan förstå sorgen efter ett älskat djur, jag kan förstå sorgen efter en vän, en förälder och mycket mycket mer.Men för mig har sorgen efter mitt barn, gjort mig till en annan människa.Jag skall leva mitt liv utan ett av mina ögonstenar, och det är förbannat svårt.Folk talar om för mig att livet måste gå vidare, det hade Marcus velat, tänk på de andra barnen.Men ser de inte hur jag kämpar.Nej människor tror att det är bara att sträva på här i livet.
Min sorg efter mitt barn, har haft ett fruktansvärt pris, för hela min familj. Jag är förändrad , men jag försöker gå vidare på mitt sätt.Jag behöver inga pekpinnar från människor som inte förstår. Att sörja sitt barn , det tar lång , lång tid. det tar hela livet.

älskar och saknar dig Marcus . puss och kram från mamma

Det osannolika är sannolikt

Hittade detta på blogg.aftonbladet.se/21615/perma/774622/

och hos Vicke förstås

         Tusculm       förlag

..Ibland ännu värre. För vad händer om den myndighet som är satt att skydda i själva verket själv eller har anställda, vilka själva utövar brottslighet. Hur ser rättsäkerheten ut om dom inblandade visar sig ingå i olika sällskap som idkar brottsliga handlingar mot barn? Om dessa sitter på höga tjänster inom politiken, inom lagstiftande utskott eller inom polisen. Boken ”VEM VÅGAR TRO PÅ ETT BARN” Är en skrämmande verklighetsskildring som få ens orkar ta till sig, än mindre skapa möjligheter för barn att berätta. Bristen på samarbete myndigheter emellan pågår fortfarande och är den brist som friar dom flesta förövarna. Var finns barnperspektivet och varför har man sådan övertro till begreppet  ”barns fantasier”?
Varför är kunskapen om EQ så dåliga hur kan det komma sig att inte kunskaper om sinnena, tas på allvar. Ett övergrepp registreras av våra sinnen och där ligger kunskapen. Där ligger också sjukdomen!
För er som vill titta på anhängare av parafilier är det bara att googla på orden.

Diverse sexuella läggningar:
• exhibitionism
• fetischism
o gummifetischism
o läderfetischism
o pälsfetischism
o skofetischism
• frotterism
• gerontofili
• hebefili
• homofili
• klismafili
• koprofili
• masochism
• nekrofili
• nymfomani
• pederasti
• pedofili
• sadism
• satyriasis
• sodomi
• transvestism
• undinism
• voyeurism
• zoofili
Ni kommer att finna nätverk och personer som aktivt hävdar, att det är naturliga läggningar! Dom värsta förespråkarna är egentligen möjliggörare för personer som beskrivs i boken. Frågan är om dom inte också är verksamma? Hur många har dom fått att gå över gränsen med sitt argumenterande om det ”naturliga”? 
Boken är mycket läsvärd och öppnar nya perspektiv på den verklighet många barn tvingas leva i, vilket möjliggörs av en aningslös förnekande samhällselit.
Tänd mer än ett ljus           Jag vågar tro på barn..                          

Kopiera gärna detta inlägg och sprid… 
   
Tack Birgitta Allmo, när kommer nästa bok..?                           

 

gammal goding

En gammal goding Love hurts. när jag lyssnar på denna låten så tänker jag på vildängel Anna , som valde att bli en ängel endast 21 år gammal.

Jag kom i kontakt med Annas mamma Linda när jag miste min son. En människa som trots sin stora sorg och saknad sprider Annas minne vidare på ett vackert och berörande sätt.

Ett ljus för dig lilla vildängel och för min Marcus

Glad påsk och bara fyra påskägg

 

Vill önska er alla en lugn och fin påsk, och ni som skall ut och köra ta det lugnt i trafiken, Ni som dricker alkohol, låt bilen vara.

Så har jag stått och gjort fyra påskägg. Fast mina barn är stora , så gör jag alltid ett påskägg till dem. Köpte stora svart och vita muggar och fyllde dem med godis.Och det känns bra att se deras min, att fast de är stora så går alltid en fin mugg full med godis hem.Det känns extra i hjärtat, just vid sådana tillfällen. Jag har ju alltid gjort fem av varje, men nu är det bara fyra av allt resten av livet.Jag är så lycklig över att jag har mina barn. De är mina ljus i mitt mörker. Dessa syskon som är så otroligt tajta med varandra. Umgås, har kul tillsammans och det märks så tydligt hur mycket de älskar varandra.Min stora pojke, Marcus älskade lillebror som hunnit bli 23 år. Denna son som är min tvillingsjäl. Som fick ta ett stort ansvar endast 17 år gammal, när hans bror dog. Min fina pojke, som alltid skrattar och älskar musik.Min vackra dotter 19, 5 år, med sina vackra bruna ögon och sitt underbara hjärta.Så speciell och som älskar sina bröder över allt annat.Min 18 åriga son, så lik sin storebror Marcus i utseende och intresse.Min roliga och duktiga son. och lilleman som inte är liten längre, 16, 5 år och längre än sin 18 åriga bror. med en vältränad kropp, som sin storebror Marcus, så duktig i skolan och så mycket humor, när han själv vill.

Dessa underbara barn som ger mig så mycket glädje.Jag älskar er av hela mitt hjärta. Ni är de bästa barn man kan tänka sig, och ni är mina

Så min älskade store pojke Marcus som skulle fylla 26 år i sommar, som inte finns längre kvar hos oss.Min fina pojke som jag och syskonen saknar så mycket.

Skickar upp en påskpuss med så mycket kärlek till dig i änglarnas stad. kram från mamma

Från Vickes blogg

                                            

Barnens gråt har tystnat för all evighet,
På grund av en grym bryskhet.
Ta med dig detta ljus,
låt det brinna i ditt hus.

Bloggare kan visa våra politiker,
att vi alla är samhällskritiker.
Våldet måste få ett stopp,
det är dags att vi vaknar opp.

Vi kan alla dra vårt strå till stacken,
för ingen vill väl få en kniv i nacken.

Ta gärna med dig detta ljus och text till din blogg.
©Vicke

STOPPA VÅLDET

www.aftonbladet.se/

Det är med stor sorg , jag läser om tragedin i Arboga. och min fråga är hur kan man döda sitt eget barn? Jag känner så mycket känslor, när vuxna människor gör illa barn och djur. Men också när man dödar varandra hur som helst och när flera personer misshandlar andra människor. Vi har för låga straff i Sverige, för här är inte ett människoliv värt någonting. Men lurar jag staten på pengar. Ja då jävlar får jag skaka galler. Pengar styr för mycket. Jag växte upp i tron på Peace and Love.Att kärleken var det viktiga i livet och det tror jag fortfarande på. En dag tror jag att kärleken förgör onskan. Tänk om vi kunde dela hela världen i två delar. I den ena delen bodde de som ville leva i kärlek och i den andra delen så bodde de som ville leva i onskan. Till slut skulle de onda förgöra varandra och kärleken skulle spira i världen. Tänk om det varit så enkelt.

PEACE AND LOVE

Mina tankar går till den unga mamman, om hon överlever skall hon nu få leva med detta i resten av sitt liv, utan sina två små barn.

Stoppa våldet och våga ingripa

vill dela med mig av en liten vers från min bok Till Minne Av Marcus

Frukta inte dina fiender,för de kan bara döda dig.

Frukta inte dina vänner, för de kan bara förråda dig.

Frukta bara den likgiltige, som tillåter mördare och förrädare

att gå fria på jorden.

Tänder ett ljus för de två änglarna, som åkt upp till änglarnas stad

gammal goding

Hittade en gammal goding. en av de tjejer som jag tyckte sjöng så fint när jag var ung. Kan berätta att jag själv sjöng en av hennes låtar Är det konstigt att man längtar bort nån gång på en amatörtävling. Själv har jag alltid älskat att sjunga. så passa på nu och lyssna på en gammal goding

Du finns alltid hos mig

Så länge du minns mig
är jag kvar ändå
och finns i din närhet
som förut.
Jag finns där i vågen
invid stranden,
jag finns där i
vårens varma vind.
Jag finns där och leder
dig vid handen,
jag finns där i tåren
på din kind.

Jag finns i en blommas
spröda knoppar
i fågeln som sjunger
i ett träd.
Jag finns bland de fjärilar
som fladdrar kring
på åkrar med mognande säd.
Jag finns i ett regn
som slår mot rutan
och i flingor av fallande snö.
Jag finns i musiken som
du hör på ibland.
Så länge du minns
kan jag ej dö.

okänd författare

Älskade Marcus, jag vet att du finns i änglarnas stad och att vi en gång ses igen. Du är den som jag ber att hjälpa mig och ge mig styrka , att klara av att leva utan dig. Och jag vet att du gör det. Och jag hör din röst i mitt öra. GE INTE UPP MAMMA , nej jag har lovat dig att stanna kvar tills min tid är ute. och då min son ses vi igen och tillsammans skall vi sväva i skyn ut och jag släpper dig aldrig.

puss och kram från mamma , jag älskar dig in i evigheten

utmaning från Vicke

Jag fick en utmaning av Vicke och jag har valt min egen bok Till Minne Av Marcus- en bok om att mista en älskad son

1 Det var tufft för dem också, mycket tufft

2Men jag önskade så, att de skulle kunna få ett bra liv och lära sig att vara ödmjuka och rädda om varandra.

3Att sorgen efter deras bror ändå skulle föra något bra med sig för dem.

Mysig kväll

GRATTIS CHARLOTTE

min och dotterns favoritlåt vann, och det kändes så bra. Har haft en fin kväll med min älskade dotter, ätit räkmackor och tittat på melodifestivalen. Sen har jag skjutsat henne till 20 årsfesten som  hon var bjuden till. Men när det är melodifestivalen , ja då är det hon och jag.Hennes telefon ringer hela tiden, och jag sa till henne , kan du inte stänga av din telefon två timmar. Oh nej mamma det kan jag inte, du vet det är så här att vara populär. Ja dessa underbara barn som ger mig så mycket glädje här i livet. Mina fyra stora älskade ungar, men vi känner alla att det fattas en. Min son och barnens storebror.

I allafall så kämpar jag vidare. Fick ett samtal från min läkare i går. Jag har inte berättat att jag varit mycket sjuk och gått på tabletter i fyra månader. rena rama rävgiftet. I allafall, har jag svarat bra på behandlingen och kommer antagligen att bli helt frisk.Känns skönt, för jag har ju mer här att göra. Kan ju inte lämna mina barn. Ja de är så roliga dessa ungar. Vi har ju alltid varit en liten speciell familj. goa skratt, skämt, sång och dans och tjo och tjim. Och jag är så tacksam att vi fortfarande kan skratta. Att vi är positiva människor , som försöker göra det bästa av denna situationen som vi hamnat i. Men visst märker jag på mina barn att traumat när Marcus dog, även förändrade dem.Vi är inte samma familj, men vi håller ihop och står varandra otroligt nära.

Nu skall jag gå och lägga mig, jobbe dags i morgon igen .

Kram till er alla och än en gång grattis charlotte perelli

DU VAR BÄST

Min favoritlåt till melodifestivalen

Har suttit och lyssnat på flera av låtarna, som är med i melodifestivalen i kväll. Min favorit är fortfarande Charlotts låt. Nu skall jag göra lite goa räksmörgåsar, sen ska jag och dottern krypa upp i soffan och heja på charlotte. önskar er alla en fin kväll. Vilken är din favorit då ?

Ett brev till min lilla mamma från änglarnas stad

         

ETT BREV TILL MIN LILLA MAMMA FRÅN ÄNGLARNAS STAD

Lilla Mamma, jag ser dig från min nya plats,

den plats som kallas för änglarnas stad.

Jag vill att du ska veta mamma,

att jag har det så bra här.

Här finns det inga bekymmer,

bara glädje och ren kärlek.

Jag har så många vänner,

änglar som är både unga och gammla.

Här råder det ingen ålder,

bara en stor kärlek till varandra.

 

Lilla Mamma, i änglarnas stad är allt så vackert,

de vackraste färger, blommor och porlande vatten.

Det finns vackra vita hus,

och skogar med de vackraste träd.

Mamma, bergen är blå,

och överallt finns det stenar i vitaste marmor.

På de grönaste ängar,

växer otroliga blommor i de vackraste färger.

Mamma, jag vill att du ska veta,

att jag trivs väldigt bra här.

 

Lilla Mamma, jag har en stor uppgift här,

det är att hjälpa människorna på jorden.

Men dig hjälper jag först,

för du är min lilla mamma.

Jag försöker se till så du har det bra,

för jag vet hur mycket du saknar mig.

Jag försöker lindra din smärta,

men jag vet att jag inte kan det.

Det gör ont att mista någon man älskar,

jag vet det min lilla mamma.

 

Lilla Mamma,en sak vill jag du ska veta,

det är att jag är närmare dig än du tror.

Jag pussar dig ofta på kinden,

och smeker din arm.

Jag torkar bort dina tårar,

och ger dig styrka att klara av din dag.

Du har öppnat ditt hjärta,

och du vet att jag finns där inne.

Som ett ljus, en solstråle och en stjärna,

kommer jag alltid att finnas i ditt hjärta.

Mamma , jag kommer alltid att vara hos dig,

så länge du lever.

 

Lilla Mamma, jag vill be dig om en sak,

lev ditt liv mamma.

Lev ditt liv för dig,

och lev ditt liv för mig.

Var inte rädd mamma för att leva,

det är det livet är till för.

De dagar då du känner att ditt liv inte har någon mening,

slut dina ögon i stillheten, och känn att jag är hos dig.

Jag kommer alltid att vara hos dig,

det är min uppgift.

 

Så en dag, lilla mamma står vi framför varandra igen,

jag ser din lycka, ditt vackra skratt,

när jag sluter dig i min famn.

Då när jag hälsar dig välkommen tillbaka,

hit till änglarnas stad.

på återseende mamma

 

Skriven av Marie-anne Thörnström den 16 augusti 2006

Mamma till Marcus 82-02 alltid älskad alltid saknad

Från änglarnas stad

Så hittade min dotter denna underbara låt i denna underbara film ÄNGLARNAS STAD. Jag vet inte hur många gånger jag sett filmen. Har ni inte sett den så rekommenderar jag den starkt. Den är helt underbar.Lyssna på orden i början , mellan den lilla flickan och mannen.

Ett rop från döden

             

                    www.sr.se/webbradio/webbradio.asp

Lyssna på denna länken, en gripande berättelse om en syster som mister sin bror.

en varm kram och god natt

Älskar dig Marcus in i evigheten puss och kram från mamma

Älskar dig

     

              

Kan Man någonsin förstå att ens barn inte lever längre på denna jorden.Nej jag tror inte det.Det har gått fem år och fem månader sen min son gick bort.Och i dag förstår jag att jag nog aldrig kommer att förstå detta fullt ut.Det finns en polett i min hjärna som aldrig kommer att trilla ner, och den behöver inte göra det heller.Jag får försöka flyta med i detta som blev mitt nya liv.Hålla näsan över vattenytan när jag kan och sjunka till botten de dagar som jag gör det.Det är bara att följa med och inte försöka kämpa i mot. Här i mitt nya liv, som inte jag valde.

Jag tror på ett liv efter detta, och jag tror på att min son finns i änglarnas stad.Där är han lycklig och där väntar han på mig. För han är det bara en sekund, för mig är det ett helt liv. Men huvudsaken är att jag kan intala mig att min son mår bra och det vet jag att han gör där borta i änglarnas stad.

Jag tänker fortsätta mitt liv här, med ett ben i döden där min stora son finns , och ett ben i livet där mina andra fyra barn finns.Trots att min son inte finns här , så älskar jag honom precis lika mycket som jag alltid har gjort. Älskar dig in i evigheten puss och kram Marcus tills vi ses igen 

                    

                               

Brevet till min familj

BREVET TILL MIN FAMILJ

Till min kära familj vill jag säga något,

men först av allt, vill jag tala om att jag är lyckligt framme.

Jag skriver detta från himlen. Här mår jag bra med Gud ovanför mig.

Här, finns inte tårar av sorg. Här är bara evig kärlek.

Snälla, var inte olyckliga bara för att jag är utom synhåll.

Kom ihåg att jag är med er varje morgon, dag och natt.

Den dagen jag behövde lämna er, när mitt liv var färdigt på jorden,

plockade Gud upp mig och kramade mig, och sa;

"Jag välkomnar dig. Det är skönt att ha dig tillbaka igen,

du var saknad när du var borta. Precis som din kära familj är, men de kommer senare.

Jag behöver dig här väldigt mycket, du är en del av min plan.

Det är så mycket som vi måste göra, för att hjälpa våra jordiska människor.

Gud gav mig en lista på saker, som han önskade att jag skulle göra.

Och allra först på listan var att se efter och ta hand om dig.

Och när du ligger i sängen på kvällen, och dagens sysslor är förbi,

då är Gud och jag är nära dig…hela natten.

När du tänker på mitt liv på jorden, och alla dessa kärleksfulla år,

är det förenat med att få dig till tårar, eftersom du är mänsklig.

Men var inte rädd för att gråta, de lindrar plågan.

Kom ihåg att det hade inte funnits blommor, om det inte fanns regn

Jag önskar att jag kunde berätta om allt som Gud har planerat.

Om jag hade möjlighet, så skulle du ändå inte förstå.

Men en sak står alldeles klart, nu när mitt liv på jorden är över,

jag är närmare er nu än vad jag någonsin har varit.

Det finns många gropiga vägar framför dig och många berg att bestiga

Men tillsammans kan vi klara det, en dag i taget.

Det har alltid varit min filosofi, och jag vill ge det till dig också:

Det du ger till världen, ger världen tillbaka till dig

Sen kan du säga till Gud på natten…"Min dag var inte missbrukad"

Och nu är jag belåten… för mitt liv var värt besväret,

bara att jag vet om att jag på min väg har fått någon att le.

Så om du möter någon som är ledsen och känner sig låg,

räck ut en hand och hjälp honom gå där du går.

När du vandrar vägen fram och har mig i dina tankar,

går jag i dina fotsteg endast ett halv steg bakom.

Och när det är dags att åka… bli fri från din kropp,

Kom ihåg att du inte lämnar… du kommer hit till mig.

              Fritt översatt av Linneas mamma

                      Catarina Persson

                                           

Att sätta på sig en mask

Åren går och jag lär mig varje dag att leva med sorgen efter min Marcus, men ibland trillar jag rätt ner, men jag har lättare för att hantera det i dag. (Jag använder Olle Bergmans ord, författare till pappa Svante är död och inte trodde jag att Svante skulle vara död så länge) Jag gråter varje dag och ibland kommer det tårar också. För precis så är det, Mitt hjärta gråter alltid efter sorg och saknad. Men jag har lärt mig att sätta på min Mask. Det är inte bara jag som sörjer mitt barn som tvingas dagligen sätta på mig en mask. utan det är varje kvinna och man som man möter. En av mina dikter som jag skrev handlar just om Min vän Masken, som hjälper mig att fungera i livet.

Min vän och jag
Jag har en följeslagare och vän,
Som hjälper mig att dölja Mina sår.
Den är någon som alla känner igen,
Det är masken som döljer hur jag egentligen mår.

På morgonen när jag vaknar,
är den där och väntar på mig.
Väntar tålamodigt på mig medan min kropp längtar och saknar,
Och för ett ångestskrikande krig.

Medan kroppen skakar och ångesten faller på,
Och tårarna rinner på min kind.
Står den där och väntar till den mig kan nå,
Och flyta in I min kropp som en lugn vind.

Jag ser på dig att du vill komma,
Och bryta min ångestattack.
Du ser på Mina ögon så sorgsna och tomma,
Och du läser på Mina läppar ett ödmjukt tack.

Min vän, du vet att du inte kan bestämma,
Att du just nu inte kan GE någon tröst.
Jag ser ditt bekymmrande dilemma,
Och jag hör långt bort, din lugnande röst.

När gråten och ångesten stilla ebbar ut,
Och jag känner mig redo för en ny dag.
Får du komma till mig till slut,
Och jag känner en liten känsla av välbehag.

Du är min följeslagare och vän,
Du är masken jag sätter på.
För att klara livet om och om igen,
Och den svåra vägen gå.

Så tack för att jag kan sätta på mig masken ibland,
Och skratta och vara social.
Fast hjärtat smulats sönder till sand,
Och ångesten I kroppen mal.

Min mask, jag beundrar dig,
Utan dig kan jag inte leva I livet igen.
Min mask som jag varje dag sätter på mig,
Som är min trogna följeslagare och vän.

Så tror alla andra, att nu mår Hon bra,
Hon förlorade sitt barn, men se Hon är så stark.
Men det är bara min mask och ja,
Som vandrar på en lodrätt mark.

Skrivet av Marie-Anne Thörnström
7 mars 2007

mamma till Marcus 82-02 alltid älskad alltid saknad

trött och avslappnad

Fick ett mejl i dag , med lite härliga bilder , som jag bara är tvungen att visa.Visst ser det avkopplande och skönt ut

Lite av varje

Har inte skrivit på några dagar, Har jobbat och varit ute i det fina vädret, Sen har jag ju barn som också sitter på datan, fast vi har mer än en data.Ibland vet jag inte vad jag skall skriva, Ja då tappar jag bara orden.

Ser fram i mot att jag snart ska på träff med föräldrar som mist sina barn, det är det som betyder så otroligt för mig. för det är med dessa som jag pratar samma språk, och det skall hända en otrolig grej på denna träffen, och det kommer jag att berätta om här på bloggen, när jag varit där.

Nu skall jag gå och lägga mig så jag önskar er alla en god natt

Min älskade Marcus önskar dig god natt där uppe i änglarnas stad. Jag älskar dig in i evigheten , puss och kram tills vi ses igen

Angel in my room

Kvällen har varit lugn och skön, som vanligt har jag haft alla barnen på middag. Kokte en stor gryta köttfärssoppa med massor med grönsaker och nybakat bröd. Soppan är ett underbart recept från min son, med mycket chajenpeppar.

Har suttit framför datan och lyssnat på en del musik också har jag pratat med Marcus fina vän i telefonen i en hel timme.Nu avslutar jag min kväll här på bloggen med en underbart fin låt. Och det är precis vad jag har en ängel i mitt rum. Min ängel heter Marcus och han bor i änglarnas stad. Sen har jag mina älskade änglar här på jorden, för visst finns det änglar på jorden också.

god natt alla

God natt älskade Marcus , mamma skickar en puss till dig , hem till ditt nya liv i änglarnas stad. älskar dig in i evigheten

The king

För alltid en av de stora.Ofta kommer jag in vid datan och en av mina söner sitter och diggar till elvis. detta är hans favorit och han sjunger och dansar till den. Han är min egen lilla king

Kloka ord

Några kloka ord....

Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra.

För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör, men först och främst förstå det hon förstår. Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan och vet mera. Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andra i stället för att hjälpa henne.

All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att vilja hjälpa inte är att vilja härska, utan att vilja tjäna. Kan jag inte detta så kan jag inte heller hjälpa någon.

Sören Kirkegaard

Öppna din dörr

Ge kärlek till din medmänniska istället för våld.Ju fler personer som ger kärlek, ju fler ringar på vattnet sprider vi.

PEACE

Vid Janne grav

Som jag berättat innan så tog en av mina bästa vänner livet av sig endast 19 år gammal. På den tiden var det inte som nu, att när någon ung människa begravdes , så var inte vännerna inbjudna utan det var släkten. Jag var inte på jannes begravning och har heller aldrig vetat var han legat begrav , Har alltid trott att han låg på någon kyrkogård utanför stan. I går var jag på torget och handlade blommor, och mötte då en gammal vän till mig och Janne. Vi kramade om varandra och självklar började vi prata om Janne, Fina Janne. Fick av min vän reda på var han låg och i dag köpte jag en vacker blomma och åkte ut till kyrkogården. Hittade inte graven, och gick bort till kontoret , men där var ingen, så jag gick vidare och letade bland gravarna, stannar vid en grav och säger för mig själv. Ja , du Janne, det är kanske dags att du hjälper mig att hitta din plats. vänder på huvudet och där ligger en grav , med en liggande sten, Och där ligger min Janne. Det var en otrolig känsla, att få sitta vid hans grav och prata med honom. Och jag är övertygad om att han vet hur mycket jag saknat honom alla dessa år. Min Janne som bestämmde sig för att avsluta sitt liv endast 19 år gammal.Vi ses igen Janne och säkert har du träffat min Marcus där uppe. Ni var båda två fina goda människor som satte sig i hjärtat på en

Ett ljus för Janne och Marcus

En andlig naturupplevelse

Hittade detta som jag skrev för något år sedan, och vill dela med mig av en enorm naturupplevele som jag hade för två år sedan

Åkte nu i morse ut för att jag skulle tvätta bilen, men innan dess åkte jag ut på Näsby fält. Det är ett fint ställe där man kan släppa hundarna ,lite skog och öppna gläntor. Går ur bilen med hundarna , vädret är så otroligt. Jag går och allt är så stilla , solen är varm och mycket, mycket stark. Hundarna busar runt om kring och jag andas in den otroligt friska luftan. fyller mina lungor med svag, och kall luft.
plötsligt blir jag stående framför en liten skogsdunge. Jag ser en stor fågel som flyger runt i cirklar. först tror jag att det är ett litet barn som står på andra sidan, och har en sån där batteridriven drake. Jag står helt stilla och följer fågelns flygande i långa mjuka cirklar. Nej det kan väl inte vara en drake. det är ju en fågel. Jag står blickstilla och mina ögon följer den fantastiska fågeln.

Skall väl tillägga att jag är väldigt fasinerad vid just fåglar, eftersom jag tror att de kommer med budskap från andevärlden.Fågeln flyger närmare och närmare mig, och jag bara står där helt avslappnad och följer med. Följer med i naturens krafter.Jag är tvungen att vända mig sakta mer och mer mot den skarpa solen. och plötsligt står jag och stirrar rätt in i solen.

fågeln är försvunnen både från min syn och från mitt medvetande. Att stå och stirra rätt in i ett skarpt solsken är inte lätt. Men blicken fastnar i det ljusa hålet i mitten, ur hålet i mitten i solen kommer i inpulser blinkande ljus. Tårarna börjar rinna ner från kinderna och min blick är fastnaglad vid naturens fenomen eller.???

Det känns som jag blir helt tömd på energi. mina armar hänger bara ner och jag andas, fyller lugorna med ren frisk luft. vänder mig sedan om . vet inte hur länge jag stått där och tittat in i solen. Men någonting hände där, bara vet inte vad. går tillbaka till bilen och sätter mig, och det känns som jag bytt energi. Ja det låter inte klokt. men jag har ju min andliga tro på denna upplevelse. jag tackar Marcus, jag tackar min skyddsängel och universum för att jag fick se detta.
Det kändes som att ljuset drog ut svag energi i mitt kropp och bytte ut den mot ny.
Känns som enofredinet och serotinet har fått sig en klackspark i rätt riktning. Känner mig laddad och har små glädjeskutt i kroppen.
Jag älskar naturen, jag älskar universum, Jag älskar min ängel Marcus och mina fyra barn på jorden, jag älskar mina vänner och jag älskar mina hundar.
Kanske är det jag som inbillar mig små och stora saker. Men jag tror på det andliga, att vi får kraft av de på andra sidan. jag tror att öppnar man sina sinnen så händer det saker i ens liv, Jag tror på att det finns en kraft som är större än mig själv, jag tror på att Marcus är en högt uppburen själ i änglarnas stad och klarar av att ge mig kraft därifrån.Jag tror på att tron är ofta den som ger en styrka.
JAG TROR PÅ ETT MÖTE MED MARCUS EN GÅNG SENARE I TIDEN; DÄR BORTA I ÄNGLARNAS STAD.

Febe-ett nätverk för föräldrar som mist sina barn

Febe är ett nätverk för föräldrar som mist sina barn.Febe startades 1995 i Kista av föräldrar som mist sina barn. I januari startade jag och min fina vän Catarina .

Att sprida att Febe finns är så viktigt.På denna länken berättar Birgitta och Kerstin hur det är att mista sitt barn

För dem som är intresserade går det att använda direktlänken här nedan för att se reportaget.

http://tv4nyheterna.se/2.139?selId=1.6086&subId=4
Lokal-TV
>>Sundsvall

Lokal-TV | 2008-03-03
Nyhetsmorgon Mitt del 1 (09.15)

Ska inte gå in i dessa situationer

Så för en stund , så glömde jag bort mig själv, och gick in och kommenterade nedanstående artikel.Herre gud har jag inte lärt mig under de fem år sedan min son dog. Ingen ide att gå in i disskussioner med människor som inte har upplevt samma sak.Jag disskutera själv inte i saker som jag inte varit med om och inte förstår. Minns i början när Marcus dog, hur folk sa till mig, " du har trots allt fyra barn till " , livet måste gå vidare" , bla, bla bla. Mitt i min sorg, chock , panik så blev jag så förbannad. Flera gånger kände jag sådan ilska i min sorg, så jag skulle bara vilja klippa till de dumma människorna.

I dag förstår jag bättre, hur skall andra människor som inte mist ett barn förstå den smärtan , som finns inom en. Det går bara inte. I dag vet jag att ord kan såra, den som mist sitt barn, men att orden är sagda i all välmening.

Jag kommer alltid att leva med ett blödande hjärta, en saknad och en tomhet efter mitt älskade barn, som är en stor del av mig själv.

Det tog mig flera år att själv förstå att "Livet går vidare". jag som blev så förbannad när någon sa det till mig. Men en dag tittade jag ut från min glasbubbla, och förstod att där var faktiskt ett liv, och väntade på mig. Mitt liv går i dag vidare på ett helt annat sätt. jag bär alltid en sorg efter mitt barn med mig. Och jag säger och står för det. " jag skulle bytt honom tillbaka mot vem som helst, utan mina andra barn".

Jag har haft otrolig hjälp av mina fina sorgevänner.Vi är ett stort gäng som verkligen har respekt för varandra och ordnar små träffar och möts i sorgen.På dessa träffarna så dricker vi alkohol, lagar mat tillsammans, skrattar, pratar, sjunger och dansar.Ingen bryr sig om något litet är fel. för vi vet hur det är att mista våra barn, så ibland behöver man inte ens säga, för alla förstår , det är bara dessa vänner som förstå mig. Nu skall vi snart ha en stor träff och något mycket speciellt skall inträffa. jag kommer att berätta här sedan, för det är snart dags. Ser fram i mot detta som Jag och mina sorgevänner skall göra tillsammans.

Nu tänker jag inte gå in och läsa fler kommentarer. utan nu skall jag göra mig något gott och lägga mig framför tv. har jobbat i dag, och känner mig lite trött. ha en fin kväll alla

kram från marie-anne

Fruktansvärd läsning, jag mår illa

www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_926475.svd#articlecomments

malmströms kommentar

Här ser vi ytterligare exempel på arbetskygga sossar som försöker få försörjning från staten. "jag kan inte jobba för mitt barn har dött". ta semester då! Förvänta er inte att mina skattepengar skall gå till folk som inte är sjuka på riktigt.

min kommentar

blir helt frustrerad när jag läser din omänskliga kommentar om du och jag skulle byta liv du miste ditt barn jag stod bredvid dig och var helt empatilös. Jag drog dig i armen till ditt jobb, medan du skrikande av sorg skrek efter ditt älskade barn. Jag står över dig och talar om att du skall inte vara hemma för att ditt barn dött och leva på mina skattepengar. Jag skakar på mitt huvud malmström, och säger som jag brukar. ju mer jag lär känna människorna , ju mer älskar jag mina hundar

Blev så rörd

Fick en kommentar som gjorde mig så rörd i mitt inlägg TACK johannas föräldrar

Marie-Anne
ja som du såg har vi besökt Skåne i helgen. Vi har ju aldrig träffat Marcus men det känns ändå som att vi känner honom litegrann. Genom din bok så har vi mött en älskad son som ofta ger sin mamma stöd, kärlek och styrka. Att tända ett ljus för honom och inom oss be honom ta med en hälsning till vår Johanna - det känns fint. Det ger oss styrka också att det finns ett liv efter detta, där vi får ses igen. Det är så påtagligt att det är så, genom din bok och dina dikter.
Kram från Karin - Johannas mamma

Tack snälla Karin, Vet att ni åker långt, och att ni då, går ner till min älskade Marcus grav och tänder ett ljus, gör mig så varm i hjärtat.Är helt säker på att Marcus och Johanna träffats där uppe i änglarnas stad .TACK fina du Kram från Marie-anne

Säger god natt med en kram

Har precis varit ute i stormen och gått, och jag kan lova att både jag och mina stora hundar höll på att blåsa bort. har suttit och tittat på melodifestival och det var mina favoriter som gick vidare. Nu skall jag gå och lägga mig framför tv tills de blå inte orkar längre. Skall upp och jobba i morgon.

En varm kram till er alla och glöm inte att ta vara på de ni älskar, vi vet aldrig när livet försvinner.Ge också ett vänligt ord till någon som ni kanske inte känner. Jag lovar att det kan göra en människa så rörd

kram och god natt från Marie-anne

God natt Marcus där uppe i änglarnas stad. Mamma älskar dig in i evigheten

Ett ljus för min älskade Marcus

 

                                                                                     

                                                                                 

                       

Fina älskade vackra son, saknar dig alltid, du var en av de fem störrsta kärlekar jag haft i mitt liv. Du mitt första barn av fem.En dag ses vi igen , och då släpper jag dig aldrig, då skall vi sväva ut i skyn tillsammans.puss och kram från mamma tills vi ses igen

En morgon skall jag stå
vid grinden till Dina ängar
och andlöst se
med nytvättade ögon
gräset, blommorna och träden

Jag skall försiktigt öppna grinden
och gå in på bara fötter
Känna gräsets mjuka kittling mellan tårna

Då skall jag se Dig komma mot mig
leende och ljus
och Du skall varligt ta min hand och säga:
Så glad jag är att du är här!

Och vi skall vandra sakta över fälten
in bland äppelträdens vita blom
och Du skall tala med mig och förklara
allt det svåra som jag måste fråga om

Sedan skall vi dansa
jubla högt på sommarängen
mina syskon, vänner, Du och jag
Vi skall sjunga glädjesången
som vi aldrig sjungit den förut
om hur död och sorg och ensamhet
blev liv igen till slut.

Inger Hallén

 

Tack Johannas föräldrar

Trotsade stormen och regnet och körde ner till marcus grav, för att sätta gula tulpaner och tända marchaller och ljus. När jag kommer ner så står där ett ljus, på ljuset är det ritat ett hjärta och så står det. Till Marcus från johannas föräldrar.Blev så rörd och så lyclig. Tack snälla ni, för att ni liksom jag trotsade vädret och att ni gick ner och tände ett ljus till min son. Från djupet av mitt hjärta TACK

Fridlys sorgen efter ett barn

www.svd.se/opinion/brannpunkt/

Försäkringskassan igen i blåsvädret. Den statliga myndighet , som lurar och behandlar många människor illa.

För mig var det inga problem att bli sjukskriven när Marcus dog, Jag hade en mun med mig, och tyckte jag inte samma som hanläggaren , ja då sa jag det. I dag är det nog värre. lagarna skall följas, och det håller jag med om att det skall göras. Men helt klart måste man ju bli sjukskriven en lång tid , när ens barn dör. Man fungerar ju inte och klarar inte av att göra något annat än tänka på att ens barn är dött.

Läs gärna artikeln och kommentera vad ni tycker

kram från Marie-anne