söndag 10 maj 2009

Fy fan att behöva hälsa på sitt barn på en kyrkogård

Så var snart denna helgen över och jag tycker inte att jag fått vila som jag behöver. I går åkte jag i väg och storhandlade för både kylskåpet och frysen skrek efter på fyllning, ( Ja du robin Hodd jag har inte bara en säng som skriker ). Gick en långpromenad med hundarna ner till kykogården och satte nya blommor och ljus till Marcus. Tänker varenda gång jag går in genom grindarna till kyrkogården. Fy fan vilket liv jag fick. Behöva gå ner till en grav och besöka min älskade son. Det är så jävla fel. Sanny min stora hund ligger tyst och stilla vid sin lillhusses grav och i början när han var död, så låg hon och grät tillsammans med mig. Ja som livet blev.

Livet blir aldrig detsamma och det vet jag, men jag försöker glädja mig i det som finns här i livet. Men det blir an annan sorts glädje. Jag kallar det sorg glädje.

Nu håller jag på att göra stor kok. det är flera rätter som skall göras och sen frysas in. För det blir ingen tid till att laga mat i veckorna , när jag jobbar som jag gör. Jag tar ju själv på mig dessa passen , för att det skall bli lite extra pengar i plånboken, så jag är inte tvungen.

Önskar er alla en fin söndag

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar