onsdag 21 januari 2009

En del av mitt hjärta dog den dagen

                          

Sedan jag miste min Marcus för 6 år och 3 månader sedan, så har jag delat in mitt liv i två delar. Ett liv före och ett liv efter. I  Mitt liv före var jag en arbetande ensamstående fem barnsmamma som älskade mina barn och försökte göra det bästa av situationen att vara ensamstående. Att det var både positiva och negativa saker i mitt liv att ensam ta hand om barnen. Det var bråk och glädje och många goda skratt, Men absolut inte problemfritt. Vi var ju en sportfamilj och alla pojkarna spelade fotboll, eller innebandy. Jag var nöjd med mitt liv.

Livet efter den 7 oktober 2002 var en stor katastrof. Jag som alltid varit en stark människa föll ner i en avgrund, som jag aldrig trodde att jag skulle ta mig upp ifrån. Min sorg var så fruktansvärt stor så jag ville inte leva längre. I mitt sjuka tillstånd av sorg, såg jag inte de andra barnen, Jag orkade inte och jag ville absolut inte leva. Jag hade många tankar på att ta livet av mig, men jag vågade aldrig utföra dem. Och någonstans fanns det ändå en liten tanke mitt i sorgen att jag hade fyra barn till. Jag önskar just då att jag hade någon sorts hjälp som kunde kommit in och hjälpt till med barnen. Men det blev min 17 årige son som tog över en hel del. han fick bli vuxen över en natt.

Jag vet i dag att en del av mitt hjärta dog den dagen tillsammans med Marcus. Det är inte en pusselbit i mitt pussel, utan en del av mitt modershjärta. Jag kommer aldrig att få tillbaka den delen .

Jag är så otroligt tacksam att jag har mina fyra barn här i livet och min ängel i Änglarnas stad. Att jag i denna situationen som jag hamnade i vet att Marcus är en högt uppburen själ , som ger mig styrka och kraft. Mina fyra barn som ger så mycket av livet till mig och min ängel som ger mig styrka att fortsä’tta i livet. Jag älskar er alla fem av hela mitt hjärta. Denna dikten är till mina älskade barn här på jorden.

LJUS I MÖRKRET

När sorgen i hjärtat
bankar och slår
Och i själen det river
upp smärtsamma sår.

Då finns det något
som fyller mitt glädjerus
För i mitt mörker
finns fyra tända ljus.

Mina älskade fyra barn
ni tänder era ljus
Så inte bara sorg
slår fäste i mitt hus.

Jag älskar er
av hela mitt hjärta
Ni är min glädje
i all min smärta.

MAMMA

skriven av Marie-anne Thörnström
3 juli 2008


      

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar