.jpg)
Döden betyder ingenting,
jag har bara dragit mig tillbaka till ett annat rum.
Jag är jag och du är du.
Allt vi var för varandra, det är vi fortfarande.
Nämn mig vid mitt vanliga namn, familjära namn.
Tala till mig på samma sätt, som du alltid brukade.
Ändra inte tonfall.
Håll sorgen borta från din röst.
Skratta tillsammans med mig,
som vi alltid brukade skratta åt vardagens små ting.
Var med mig.
Bed för mig.
Låt mitt namn fortsätta att vara en del av din vardag.
Livet betyder detsamma, ingenting har skett som förändrar det.
Livet måste gå vidare, därför att det måste gå vidare.
Döden är ändå bara ett tillfälligt avbrott i vår gemenskap.
Varför skulle du sluta tänka på mig,
bara för att du inte längre kan se mig.
Jag väntar på dig en kort stund, alldeles i närheten.
Allt är bra.
okänd författare
Denna dikten fick jag av en vän till mig på ett vykort några dagar efter att Marcus hade dött. Jag läste den gång på gång och den har haft så stor betydelse för mig under åren. Jag bestämmde också att denna dikten skulle läsas på Marcus begravning. Bilden som jag har lagt in här uppe har också haft stor betydelse för mig, eftersom det liknar Marcus jätte mycket bakifrån. Så visst var det så att när han kom över på andra sidan så fick han den där välkommnande kramen utav någon som var högre än han själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar