Marie-anneismen

                  

Sitter i flera timmar framför datan nu, för jag håller på med min nya hemsida. Ni ska få se den sen när den är klar. Hittade denna berättelse som jag skrev julen 2006,när jag var med om ett otroligt möte med en hemlös man som jag gärna vill dela med mig till er.

Marie-anneismen

Ja det är min nya tro. Tron på mig själv och kärleken i världen.Det finns så mycket våld i samhället , och tänk om vi kunde lägga ner våra vapen och vinna kriget med kärlek och vänskap i stället. Ge ett vänligt ord, en kram en leende. tänk vad detta skulle värma ett fruset hjärta. Jag har alltid haft ett vänligt öga till de som är hemlösa. Tycker att det är varje människas rättighet att ha ett hem, tak över huvudet, en säng att sova i och mat på bordet. Ska berätta en upplevelse för mig.

En kärlek som jag kallar Marie-anneismen.

Har alltid köpt de hemlösas tidning, och ofta har jag när jag varit inne i en affär köpt några goda winerbröd och gett till de som jag köpt tidningen av. En man som jag ofta pratat med och köpt tidningen av stod två dagar före julafton och sålde tidningen utan för maxi. Min dotter och jag hade varit inne och handlat, och när vi kom ut, började vi prata med dem. Mannen och jag påminnde om varandra för  vi hade likadant änglahår. Ja faktiskt hade vi det. Han sa till mig att han hade en särskild julklapp till mig, som jag skulle hämta dagen efter. Han hade egenhändigt gjort julklappar som han skulle dela ut till de som köpt hans tidning. Vi hade en gång stått och pratat om sorg , han berättade för mig att hans mamma dött och jag berättade om Min Marcus. Vi avslutade vårt samtal och min dotter och jag körde hem och började baka kakor.i En liten burk, la vi ner nybakade kakor till den hemlöse mannen. Dagen efter körde jag bort till maxi och genast när jag kom fram till honom, tog han ur sin slitna väska upp en egengjord guldängel, på ängeln hade han skrivit Marcus.jag lämnade över min lilla burk med hemmabakade kakor. berättade för honom , med tårar av rörd het, att denna ängeln skulle jag lägga på min sons grav. jag kramade om honom och önskade honom en God jul och gick med tårar av kärlek in i min bil.

 Satt en lång stund och tittade på den vackra guld ängeln. vilket möte, så stort. två människor ger och tar i kärlek till varandra. En kvinna i sorg efter sitt barn, och en man med ett tragiskt liv utan bostad. Två människor som delade en stund av värme. i våra olika sorger. Kan aldrig förstå hans liv, lika lite som han kan förstå mitt. Men jag kan känna en stor empati för denna hemlöse man. som varje dag i regn, snö och solsken står där och säljer sina tidningar. blir uppskattat eller bespottad.
Vi möttes en stund i kärlekens tecken, en stund i Marie-anneismen.Tänd ett ljus och låt Marie-anneismens kärlek flöda in i er.

Kärleken skall segra