fredag 30 januari 2009

Tjej middag

Fick en inbjudan i kväll. Så i morgon ska jag på tjejmiddag hos en blogg vän . Vi har kännt varandra i några år. Och hon är en av de ärligaste människor som jag känner. Så i morgon kommer de gamle att svänga sina lurviga i hennes hus.

Nu skall jag gå och lägga mig i min sköna säng. är så trött efter många timmars arbete denna vecka. Kram till er alla

Öppet brev till blåsartjejen

Eftersom du inte förstår att jag vill vara ifred från dig , så skriver jag nu ut detta brev till dig på min blogg. Det var längesedan jag skrev mitt sista inlägg om blåseriet hemma hos min mamma, Och jag trodde att vi skulle få vara i fred. Din pojkvän fattade ju , han har inte skickat ett enda sms till mig efter att min son sa till honom. Men du bara fortsätter med dina lögner hela tiden. Du hittar på historier om Marcus. Ena sekunden skriker du ut om att han var din bästa vän, nästa kränker du honom och hittar på en massa saker . Gör en vän så ?

Allt detta började med att ni blåste din farmor på 81 000 kr. Du lurade henne att ni skulle få hit en riktig kaklare från ungern. Han var ju ingen kaklare. Han och din pojkvän förstörde hela hennes badrum. Du kan väl inte neka till bilderna på hennes badrum. Detta har ni tagit betalt för. Du fick din pappa till att gå in på hennes konto och ta ut 81 000 kr utan att han ens ringde och frågade. Han visste inte ens vad han betalade för med hennes pengar, och har inte ens varit hemma hos sin mamma och tittat hur de så kallade hantverkarna har ställt till det. För att inte hon ville ge er en delbetalning på 45 000 kr så lämnade ni alltihopa.

Är detta inte sanningen eller rätta mig om jag har fel.

Du ringde till mig och berättade och jag höll inte med dig . hade jag hållt med dig att det var rätt att lura min mamma , så hade allt varit frid och fröjd eller hur.

Det gick inte och prata med er för du bad din 74 åriga farmor att dra åt helvete

Nej jag agerade. Jag gick till tidningen , ordnade en besiktningsman och var med hos polisen. För ingen skall väl gå in på en annan människas konto och ta ut pengar utan lov. Min mamma är ju inte omyndighetsförklarad. Din pappa är inte frikänd för brottet utan polisanmälan lades ner i brist på bevis. Har jag rätt eller fel ?

Helt plötslig gick era trakasserier över på mig. Nu var det jag som var boven i dramat. Här skall vi nu dra upp alla gamla tonårs synder. Vi skall fan i mig peta ner den där Marie-anne. När du inte klarar av det, eftersom jag inte bryr mig så mycket om vad folk har gjort när de var ungdomar utan jag vill leva här och nu. Då började du dra in Marcus, han som du säger är din bästa vän. Han använder du. Du börjar skrika om hur jag betedde mig när Marcus dog. Ja du jag betedde mig som vilken förälder som helst som mister ett barn. Men sen beter vi oss olika , men sorgen och saknaden är densamma. Men det vet du inte ett skit om, för du har aldrig mist ett barn. Men gladeligen så gottade du dig i min mardröm . Fy fan , så hemsk du är människa.

Först är du med och lurar din egen farmor, din farmor som ställt upp så mycket för dig, lånat dig pengar , kommit hem och matat dina hundar med överbliven mat. Sen när inte jag håller på dig ja då sätter du igång med mig. Jag vill inte ha något med dig att göra och håll dig borta från min familj och sprid dina lögner och påhittade historier någon annanstans. Nu har folk kommenterat på din blogg och då skyller du på mig. Du som kan kolla ip nummert ska väl kunna se att jag inte skriver några kommentarer till dig. Jag vet att det finns människor som är inne och läser det du skriver och även på facebook, och tyvärr håller ett fåtal  med dig för att de är rädda för att bli utsatta för dig. För du slutar aldrig.Men det finns flera som är så trötta på dina lögner, och  i slutändan tycker de att du inte är normal , när du hittar på en massa saker och ljuger om allt.

Du skriver att jag har trakasserat dig i tre år, Hur fan kan du då lämna ditt barn till en människa och låta honom sova över hos mig flera gånger om jag är så hemsk.. Och varför skickade din pojkvän sms till mig att han är så glad att ni har mig , för jag är den enda som bryr mig om er lilla guldklimp. Jag har sms et kvar.

Nej håll dig till badrummet och erkänn det. Du behöver inte betala tillbaka pengarna , Ta dem du. Men det skulle vara skönt att höra dig säga. " Vi gjorde fel, Förlåt oss "

Vi kommer att fixa igjorning badrummet som ni förstörde och tog betalt för. och för min mamma får detta bli läropengar, Men en sak ska du veta vi kommer inte till att anlita er.

Jag säger som jag brukar. Jag önskar att världen kunde delas i två delar. En för de goda och en för de onda. Där kunde de onda förgöra varandra och de goda leva i frid och kärlek med varandra. Hade det blivit så , så hade jag aldrig mer behövt ha med dig att göra mer och jag hade sluppit dina lögner och rena rama mytoman historier. För vi vet ju vilken sida du hade hamnat på och där kanske du hade mött din överman som hade förgjort dig först.

 låt min son vila i frid och sluta hitta på en massa osanningar om honom och mina andra barn. Om du nu i ditt inre tycker att Marcus var din vän, så uppför dig som en sådan. Mina barn har inte blandat sig i detta, men  De tycker fortfarande att det är för jävligt vad du gjort mot deras mormor.

Nu hoppas jag verkligen att du klarar av att ge upp, för jag har gjort det för längesedan. Du hittar nog snart någon annan som inte håller med dig i dina lögner , som du kan gå på. För jag är ju inte den första som har blivit utsatt för dina fruktansvärda lögnhistorier eller ändra ditt sätt att leva och börja tala sanning i stället. För det är alltid bättre med en dålig sanning än en bra lögn. Sanningen kommer man alltid ihåg.

Med detta kommer jag att avsluta. Och jag ber er som skriver kommentarer på hennes blogg att lägga ner det, för det är jag som får skit för det av henne. Hon anklagar mig att det är jag som skriver till henne, så att kolla ip adresser kan hon inte. För då borde hon kunna se att det inte är jag. Så ni som skriver till henne, Skit i henne i stället.

Att kränka en död människa

                           

Vad är man för en människa när man kan hitta på lögner om en död människa och sen i nästa stund säga att den döde var ens bästa vän.

Som du fina M sa

Denna människa som gör detta är en sjuk människa, och det är bara hon som lever i den lögnen att hon var vän med Marcus, hon tror att hon var det. Men han kan ju inte säga något annat. För han finns inte.

Tack M för dina ord. Du är en sådan klok ung kvinna.

Vad är det för fel på en sådan person när man måste gå på andra människor och göra illa när man själv gjort en hemsk sak och sen inte vågar stå för det.

Det finns ju människor som njuter av att hitta på saker om andra. I regel ligger det ju något bakom, att de mår så dåligt i sig själva så de måste hitta på och ljuga om andra människor. Men när man kränker en död människa. Vad är man då för en sorts människa ?

Hittade dessa orden på en annan blogg

Fakta/Lögner = Katastrof som oftast faller tillbaka på en själv!

Fakta/Sanningen = Vinner i längden!

torsdag 29 januari 2009

Kommer in en liten stund

               

                            

Kommer in en liten stund . som jag skrivit innan så jobbar jag mycket nu, så jag får gå upp tidigt på mornarna och hinna göra det jag ska. sen börjar jag kl 12 och jobbar till nio. Går ut en lång runda med hundarna, städar lite och lagar mat. Tur jag har sådana fantastiska barn som hjälper till med hundarna. Mina barn är de mest empatifullaste ungar som finns och i vår familj så ställer vi alltid upp för varandra. Det som jag beundrar hos mina barn är att de är ärliga och aldrig pratar skit om andra. De står alltid upp för vad de gjort, Och ibland undrar jag hur mina barn kan berätta så mycket saker för mig. Men det är ju bevis på att jag lyssnar och att de litar på en.

Det som jag beundrar mest är deras ärlighet. Tänk om alla kunde vara ärliga och inte så fruktansvärt falska som en del är. Jag har tagit bort många människor i mitt liv, som jag inte orkar med för att det bara är lögner och lögner. Kanske är det så med en del att de ljuger så mycket så de tror på det själv. Stackars folk.

Jag tror på det goda i samhället, och jag tror att om man är god så mår man bättre inombords. De onda människorna , de ljuger och är falska för att de mår dåligt och inte har något bra liv. Tycker synd om de som inte kan se det goda i livet.

I dag har jag fått brev från polisen. Jag skall berätta sedan inte nu. Det är en sak som kommer att bli värdefull i framtiden. JAG HAR INTE GJORT NÅGOT, så tro inte det. Utan detta är en mycket bra sak.

Ha nu en bra kväll alla , Får kika in till era bloggar i helgen för just nu hinner jag inte

Kram

tisdag 27 januari 2009

inte så mycket tid

 

Blir inte att jag har tid att skriva så mycket nu, eftersom jag börjat jobba mycket igen. Vi har ju flyttat vårt företag till nya fräscha lokaler. Allt är nytt och det är härligt att få komma igång igen efter juluppehållet. Och som sagt ibland har man bara inte något att skriva om. Börjar jobba kl ett och då har jag en hel del att göra på morgonen. Hundarna skall på långrunda, Middag skall lagas och lite städning. En av hundarna fäller som sjutton nu. Har varit i helgen och borstat henne flera gånger, men det blir ändå fram med dammsugaren. För fast man har hundar så måste jag hålla rent hemma.

Önskar er alla en bra dag kram

måndag 26 januari 2009

Dagen i dag

    

...Dagen i dag...

Dagen i dag är en märklig dag.
Den är din.
Gårdagen föll ur dina händer.
Den kan inte få mera innehåll
än du redan har givit den.
Morgondagen vet du ingenting om.
Men dagen i dag har du.
Använd dig av det.
I dag kan du glädja någon.
I dag kan du hjälpa en annan.
Dagen i dag är en märklig dag.
Den är din

Indisk dikt

Jävla knarksmugglare

www.metro.se/se/article/2009/01/26/00/3323-65/index.xml

Läste denna artikeln på metro, och jag blir så förbannad. dessa jävla knarksmugglare som inte använder drogerna själv utan säljer det till ungdomar som blir beroende och kanske också dör. Dessa knarksmugglare som gör det bara för att tjäna pengar. Så har de barn själva och leker familjeliv. Vad fan är detta för föräldrar. Nej in med dem i fängelse och släpp aldrig ut dem igen. Finns många sådana och de skulle få långa fängelsestraff och aldrig få vara föräldrar igen.

Jag avskyr dessa människor som varje år mördar så många människor på grund av att de säljer droger.

Är man själv missbrukare och säljer för att överleva och få sina droger, så har jag en annan förståelse. Men är man familjeförsörjare så skall man fan i mig inte sälja droger och sen ge pengarna till sina barn. Fy fan för sådana människor

söndag 25 januari 2009

Mina älsklingar

Detta är mina älsklingar. Mor och dotter. Till vänster är det Honey Marcusa Thörnström även kallad Pajen av min son. Varför hon har fått smeknamnet Pajen vet jag faktiskt inte. Honey är född den 16 Juni 2003. Till höger står hennes mamma Sanny lillan Thörnström. även kallad Mommy av mig efter Mannen som talar med hundars otroliga pittbull Daddy. Sanny är född den 10 December 2000. Jag har varit med när både mina hundar föddes. Och det är det som jag skall berätta om nu. En av Blåsarna hund är mamma till Sanny. Det var på den tiden då inte den onde mannen kommit in i bilden , och förstörde i familjen. På detta fotot ser vi mormor, mamma och dotter.

Sanny Lillan föddes alltså den 10 December 2000 och jag minns så väl när hon kom ut. Jag vet att jag sa åh vad lockig hon är. Ja hon sg ut som en liten pudel uppe på huvudet. Jag skulle inte ha någon valp. Jag var ofta ute hos den ene av blåsarna då och vi hade god kontakt med varandra. Jag var ju då faster till henne. Att sköta sina hundar var ju inte hennes starka sida. Jag jobbade på restaurang och tog med mig mycket mat hem som skulle kastas till bägge hennes hundar. En dag när jag kom dit så hade hon lagt ett lock över trälådan som valparna låg i . Visst var där hål i locket, men för mig som djurvän så tyckte jag detta var fruktansvärt.Jag plockade bort locket och  Jag bestämmde mig för att ta en av valparna med mig hem , Och så klart så blev det min älskade Sanny. Jag badade henne och svepte in henne i en rosa barnfilt, och hon var så ljuvlig. Sanny lämnades inte tillbaka utan jag köpte henne. Det har jag aldrig i mitt liv ångrat. Hennes älskade lillhusse blev Marcus. Han hade med henne överallt och busade med henne. Hans flickvän Johanna blev alltid kallad Honey av Marcus och han sa ofta till mig att, den dagen Sanny får valpar så skall jag och Johanna ha en som skall heta Honey. Jag jobbade mycket inom restaurang och ville inte ha valpar.

Här är Sanny som liten, titta vad lockig hon är på huvudet

Den 7 oktober 2002 hände det som inte fick hända. Marcus dog.Sanny var precis lika ledsen som jag. När vi låg på marcus grav så låg hon alldeles stilla och bara gnydde. Ofta såg jag Sanny stå och ha kamp med någon vid väggen , och jag är säker på att Marcus var där och fortsatte att busa med henne.

I början av 2003 bestämmde vi i familjen att para Sanny för att dels göra Marcus till vilje och dels få något annat att göra. Den 16 Juni 2003 födde hon 9 valpar i Marcus rum. Jag döpte direkt Honey när jag fick se henne, eftersom hon hade en vit teckning på bröstet precis som sin mamma. Vi hade bestämmt att inte ha kvar någon valp. Lilla Honey var minst i kullen. På natten så dog en av pojkarna och jag stod mitt i natten och begravde Sannys son. Nu hade vi ännu mer gemensammt jag och Sanny. Vi hade båda mist en son. Här är en bild på en av hennes söner som fick namnet Ozzie. Och det heter han fortfarande.

Här är Honey och Sanny

Tio dagar efter de föddes , så stod jag på Marcus grav och hade sådan ångest i kroppen, jag fick springa till min bil och andas i min papperspåse. När jag kommer hem , så kommer min dotter med lilla Honey i handen och säger. " Mamma Honey har öppnat ögonen". Jag tar den lilla i min hand och försiktigt öppnar hon ögonen mot mig och tittar på mig . Jag känner att detta är ett tecken från Marcus och jag bara säger till henne " Du stannar hos oss". Och så blev det. Honey stannade hos oss. De andra sju valparna såldes vidare till bra hussar och mattar. Tre blev nekade att köpa för jag ansåg att min drottning Sannys barn skulle ha det bästa. Jag skrev till och med kontrakt. Och jag får ofta kort på julen på mina små älsklingar. En av pojkarna döptes till Marcusa och det heter han fortfarande. Jag var överlycklig när hans matte ringde mig och berättade att han vunnit första pris på internet för sötaste blandis valp.

Här är min älskade Marcus med sin älskling Sanny

Jag har aldrig ångrat att jag behöll Honey och jag brukar säga att det är Marcus hund som han valde från andra sidan. Jag älskar mina hundar och jag blir alldeles kall i kroppen när folk har hundar och inte tar hand om dem ordentligt. Att de ex bara står i en liten hundgård full med bajs och inte får promenader och blir älskade. Mina hundar är mitt liv och vi är alltid ute och går. Jag brukar säga " Ju mer jag lår känna människorna , ju mer älskar jag mina hundar"

Ja jag älskar Sanny och Honey

Till Minne Av Våra Änglar

Jag har en hemsida här på nätet, där jag tänder ljus för barn och ungdomar som har lämnat denna jorden. Gå gärna in och kika och vill du att jag skall tända ett ljus för någon så skicka namn ,stad, födelsedatum och dödsdatum till min mejl. På min hemsida kan ni också läsa om min bok Till Minne Av Marcus 

Välkommen till min hemsida

www.tillminneavmarcus.dinstudio.se/dagbok_desc_T2_R60.htm 

                

lördag 24 januari 2009

Ett ljus som lyser upp till Änglarnas stad

       

Tänder ett ljus för min vän Bitchens mamma som i dag för 6 år sedan lämnade denna värld. 4 månader innan hade jag mist min son Marcus och vi blev vänner. Denna dagen för 6 år sedan så skulle jag hålla en föreläsning i en klass på gymnasiet hur det var att mista ett barn. Jag fick ett sms precis innan jag gick in att min väns mamma nu hade somnat in.

Har precis varit ute och tänt två ljus i min lykta på balkongen. Ett för min Marcus och ett för min väns mamma.

Tänker på er

Att vara stark

             

                                              Att vara stark

Under dessa 6 år som har gått sen jag miste min Marcus har jag ofta fått höra att jag är stark. Minns de första åren i en dimma , där jag låg under vattnet , simmade upp mot vattenytan och flämtade efter luft. Jag drog in luft och sjönk till botten igen.

Varje dag var en mardröm och det fanns inte mycket tankar på att klara av att överleva. Ändå gjorde jag det. Jag flämtade mig fram med ångest, gråt och hysteriska skratt . Jag reste mig och jag föll och jag frågade mig själv ofta hur ska jag klara av att bli normal igen ?

Hur skulle jag klara av att leva vidare utan mitt älskade barn ?

Jag minns hur jag satt och gungade på en stol i köket , och hur jag på allvar trodde att jag skulle bli inspärrad på ett mentalsjukhus. Där skulle jag få sitta på en stol gungande med en tvångströja på mig.

Ändå sa folk till mig att jag var stark. Hur kunde jag vara stark när jag var en människospillra av mitt forna jag. Jag kröp ju i rännstenen och jag klarade knappt att ta mig upp. Ångesten högg sina smärtsamma knivar i varenda organ i min kropp. Jag kippade efter luft och låg i regnet på min sons grav och skrek ut min smärta. Jag stod i skogen och skrek upp mot himlen, jag kramade träden i skogen och försökte få i mig naturens styrka. Jag ville inte leva , jag ville bara dö.

Hur kunde jag då vara stark.

Hur kunde folk säga till mig att jag var stark, när jag inte klarade av att leva utan mitt barn.

 

I dag vet jag att styrka är att våga falla, långt , långt ner.

Jag vet att jag är en stark människa som klarar av det mesta i livet, för jag är inte rädd för något. Det värsta har redan hänt mig.

Den traumatiska händelse som jag var med om för 6 år sedan gjorde mig stark.

Jag vågade falla rakt ner i helvetet, och jag vågade att långsamt börja nosa på livet igen.

Mycket av min styrka får jag av mitt tänkesätt och från min älskade son från andra sidan. Han finns där och ger mig styrka och visar mig vägen tillbaka till ett liv igen.

Jag har ett ok liv i dag. Jag saknar min son varje minut av livet, men han är med mig i varje andetag jag tar. Han finns alltid hos mig , men på ett annat sätt än förrut. Och jag vet att vi en dag möts igen.

Skrivet av Marie-anne Thörnström 24 / 1-2009

 

Jag har fått en pojkängel

Titta vilken vacker ängel jag fått av min vän bitchen. Tack snälla du. Och detta är ju en pojkängel som det faktiskt inte finns så många av.

Jag älskar ju änglar och det vet mina vänner om. Har gjort det ändan sen jag var liten. Har faktiskt kvar alla mina bokmärken och vad tror ni de föreställer. Så klart änglar.

I dag är jag ledig. Fick en bra lön i går eftersom jag jobbade mycket i december. Så nu skall jag ta en promenad upp till stan med hundarna. Köpa mig en vacker rosenbukett till mig själv och en till Marcus , sen ska jag gå ner och göra lite fint på hans grav.

6051 sidovisningar hade jag i dag när jag kom in på min blogg. Och jag är så tacksam att så många tycker om att läsa min blogg.

Tack snälla rara ni och tack för alla kommentarer. Ha en fin helg alla

fredag 23 januari 2009

Jag är frisk från min sjukdom

För ett år sedan fick jag problem med min bukspottkörtel. Jag medicinerade i sex månader, för att det inte skulle bli en kronisk inflammation. Behandlingen var skitjobbig. Jag tappade mycket av mitt långa hår. Efter sex månaders avslutad behandling skulle ett nytt prov tas. Detta provet tog jag för en vecka sen. I dag fick jag ett brev från sjukhuset innan jag stack till jobbet. Jag låste in det i mitt kassa skåp och vågade inte öppna det. Nu i kväll för 20 min sen tog jag brevet och öppnade det. JAG ÄR FRISK.

                                         

torsdag 22 januari 2009

Titta vad jag fått

     

Titta vilken vacker ängel jag har fått av min vän Bitchen

www.metrobloggen.se/jsp/public/index.jsphär på bloggen , så har hon skrivit så här till mig

                        " Bara för att du är en ängel"

                          Tack snälla du så glad jag blev.

onsdag 21 januari 2009

MYCKET VIKTIGT Nu behöver jag hjälp från alla

Fick detta mejlet i dag och djurvän som jag är , så vill jag absolut hjälpa till. Jag avskyr sådana här saker, jag blir galen och jag blir frustrerad när jag tänker tanken att det kunde varit min hund.Jag ber nu alla Och det gäller ALLA som läser min blogg, Kopiera av detta och bilderna på Neo. Jag kommer att lägga ut det på alla mina sidor här på nätet. Kanske läser den som tagit Neo detta och vi kan föra hem honom till sin matte.SÅ SNÄLLA HJÄLP TILL

Det måste vara fruktansvärt att drabbas av en sådan förlust.
Klart man hjälper till och vidarebefordrar.

Hej,
På nyårsnatten försvann min älskade hund Neo ifrån vår gård i Tygelsjö.
Han är en rottweilerhane på 6 månader.
Svart med bruna tecken, chippad.

Jag har inte hört nånting om honom, inte nån som sett honom eller liknade på 13 dagar,
och jag lider otroligt mkt av detta, för han betydde allting för mig.

Jag tror att någon tagit Neo, och tänker behålla honom, och skulle mitt mail komma
till den som har honom, snälla lämna honom
tillbaka, jag köper en ny hund åt er, så länge ni bara ger mig min Neo tillbaka.
Har du sett eller hört nånting som kan leda min hund hem igen
kommer du belönas generöst. Jag gör allt för att min älskling ska komma tillbaka.SNÄLLA skicka detta mail vidare, enda sättet jag kan nå ut i sverige på.
Har gjort allt, polisanmält, anmält på diverse hemsidor, radion, sydsvenskan, kvällposten,
lappar överallt där jag bor osv.
Therese Perlman 070-4164073Tillgänglig 24 timmar om dygnet

ektp@hotmail.com


Kontaka mig eller
polisen på 11414

Fahrmans mode etta på bloggtoppen

Brukar sitta lite och kolla på bloggtoppen och har ju sett att Fahramns mode alltid ligger etta. Har aldrig besökt hennes blogg, men i dag gjorde jag faktiskt det. Kan förstå att de som är modeintresserade går in på hennes blogg. Snygga frisyrer och snygga uppvisningar av kläder.

Själv går jag i de kläderna som jag trivs i och är väl inte så intresserad av att följa modet.

Tror inte jag besöker bloggen igen men man vet ju aldrig.

Ha en fin dag allihopa, nu skall jag sätta på lite kaffe för nu kommer Marcus vän hit , så det blir en liten pratstund och kaffedrickande.

En del av mitt hjärta dog den dagen

                          

Sedan jag miste min Marcus för 6 år och 3 månader sedan, så har jag delat in mitt liv i två delar. Ett liv före och ett liv efter. I  Mitt liv före var jag en arbetande ensamstående fem barnsmamma som älskade mina barn och försökte göra det bästa av situationen att vara ensamstående. Att det var både positiva och negativa saker i mitt liv att ensam ta hand om barnen. Det var bråk och glädje och många goda skratt, Men absolut inte problemfritt. Vi var ju en sportfamilj och alla pojkarna spelade fotboll, eller innebandy. Jag var nöjd med mitt liv.

Livet efter den 7 oktober 2002 var en stor katastrof. Jag som alltid varit en stark människa föll ner i en avgrund, som jag aldrig trodde att jag skulle ta mig upp ifrån. Min sorg var så fruktansvärt stor så jag ville inte leva längre. I mitt sjuka tillstånd av sorg, såg jag inte de andra barnen, Jag orkade inte och jag ville absolut inte leva. Jag hade många tankar på att ta livet av mig, men jag vågade aldrig utföra dem. Och någonstans fanns det ändå en liten tanke mitt i sorgen att jag hade fyra barn till. Jag önskar just då att jag hade någon sorts hjälp som kunde kommit in och hjälpt till med barnen. Men det blev min 17 årige son som tog över en hel del. han fick bli vuxen över en natt.

Jag vet i dag att en del av mitt hjärta dog den dagen tillsammans med Marcus. Det är inte en pusselbit i mitt pussel, utan en del av mitt modershjärta. Jag kommer aldrig att få tillbaka den delen .

Jag är så otroligt tacksam att jag har mina fyra barn här i livet och min ängel i Änglarnas stad. Att jag i denna situationen som jag hamnade i vet att Marcus är en högt uppburen själ , som ger mig styrka och kraft. Mina fyra barn som ger så mycket av livet till mig och min ängel som ger mig styrka att fortsä’tta i livet. Jag älskar er alla fem av hela mitt hjärta. Denna dikten är till mina älskade barn här på jorden.

LJUS I MÖRKRET

När sorgen i hjärtat
bankar och slår
Och i själen det river
upp smärtsamma sår.

Då finns det något
som fyller mitt glädjerus
För i mitt mörker
finns fyra tända ljus.

Mina älskade fyra barn
ni tänder era ljus
Så inte bara sorg
slår fäste i mitt hus.

Jag älskar er
av hela mitt hjärta
Ni är min glädje
i all min smärta.

MAMMA

skriven av Marie-anne Thörnström
3 juli 2008


      

tisdag 20 januari 2009

Att leva med ångest

                  

Att leva med ångest är nog väldigt tabu i vårt samhälle. Det är mer accepterat att bryta ett ben och uppsöka sjukhuset . Än att få ångest och behöva uppsöka psykiska kliniken.

Jag hade aldrig haft ångest i mitt liv och aldrig behövt uppsöka psykratin ,förrän min Marcus dog. Jag visste inte vad det var som hände med mig när det stack som knivar i varenda organ i min kropp, hur jag flämtade efter luft och hjärtat slog i 110. Jag trodde på allvar att jag skulle dö. Just då efter Marcus död, så ville jag inte leva. Jag fick uppsöka psykratin ett flertal gånger. Det som jag reagerade på var att de hela tiden ville skriva ut lugnade tabletter till mig. Jag skrek NEJ. Jag vill inte ha något kemiskt i min kropp.

Jag lärde mig att andas i en papperspåse och att jag inte skulle dö. Synd tyckte jag då.

I dag har jag ingen ångest, och jag är tacksam över det. Men jag vet att många människor lever med ångest och måste ta medicin för det.

Varför skall det vara så tabubelagt att ha ångest ? Varför skall folk snacka ner någon som går och samtalar på psyk ?

Titta i Amerika, där har nästan varenda amerikan en egen teraput som de går och pratar med.

Det som är viktigt är väl att prata ut om det som gör ont i ens själ.

Vill dela med mig av en dikt som jag skrev efter en panikångestattack när min Marcus hade varit död i fyra år.

Ångest

Jag trodde att du hade gått

att du hade försvunnit från mitt liv.

Men du kom tillbaka idag

Bara stormade in i min kropp

Du högg med din kniv i mitt sargade hjärta

Du tog över mina organ

Du slet mig mitt itu

Vem är du ?

Du är ångesten, som smärtar mig

Du är ångesten som får mig till att vilja dö.

Skriven av Marie-anne Thörnström den 7 oktober 2006

fyra år sedan min älskade son dog

Min blogg är utvald

                       

Denna utmärkelse har jag fått av Sitas blogg och Åsa min vän

Dessa utsedda bloggar är osedvanligt charmerande och söta
inte upptagna av utmärkelser och själviskhet
Syftet är att sprida vänskap
Vårt hopp är att nya vänskapsband kommer att knytas mellan dessa bloggar
Var snäll och ge lite extra uppmärksamhet till dessa.

Kopiera text och bild i din blogg
och skicka  sedan vidare utmärkelsen till  andra bloggare


Petra

Vickan

Leende Charliy

Eine

Bitch

Robin Hood

Lillian

Helene

Corrona

Carina

Annika

Titta vad jag fått

På bitchens sida www.metrobloggen.se/jsp/public/index.jsp

har jag fått en fin bukett med blommor

Tack snälla du. Du är en fin människa och jag värdesätter din ärlighet och vänskap mycket högt.

måndag 19 januari 2009

5089 sidovisningar

                    

5089 sidovisningar hade jag nu när jag kom in på datan. Det är så kul att så många läser min blogg. Vet att många av mina vänner och Marcus vänner också läser min blogg, fast de inte har någon blogg själva.

Tack till er alla och rosorna är till er.  

söndag 18 januari 2009

Min son är död

                          

En av de stora poeterna är Marianne Valladolid. Jag lärde känna henne när min Marcus dog , då hade hennes son Micke blivit mördad ett år innan. Denna kvinnan har skrivit så otroligt många fina dikter. Hennes dikter gick från början rätt in i hjärtat på så många. En av hennes dikter Är Min son är död. Och jag känner så väl igen mig i denna dikten. Fast åren går så får man leva med smärtan och saknaden hela livet.

Min son är död



Döden delade mitt liv

i ett före och ett efter

den natten slogs allt sönder

Min son är död



Varje dag saknar jag honom

Det som inte fick ske, skedde

det som inte kunde hända, hände

Min son är död



Tiden har lagts sig som en hinna

över smärtans öppna sår

men som förr blir det aldrig

Min son är död



Livet har förändrats

ingenting är självklart

ingenting är helt

Min son är död 



Marianne Valladolid 2003-02-19 

   

Ännu en gång denna vackra film

Hemma igen

Ja så har jag varit en lång promenad i björket med mina älskade hundar. Tycker om att gå i naturen och fundera och tänka över saker. Tycker ju att naturen ger en kraft och sen när man ser sina hundar busa runt, så lever man verkligen i nuet med dem.

Vädret är ju ganska tråkigt ute , men det gör ingenting. Nu skall jag snart på middag. Har blivit bjuden hem till min dotter på hemmalagad mat och nybakade bullar. Hon är så duktig min dotter, och hon är en av de finaste människor jag känner. Hon är ärlig, har empati för andra människor och hon hatar falskspel och orättviser. Blir man ovän med henne då spänner hon sina brunsvarta ögon i en , och då viker många sig. Jag tror jag kan räkna på fingrarna hur många gånger hon och jag varit ovänner. Vi har alltid kommit bra överens.

Fick också veta att Blåsarna inte bryr sig om att anmäla besiktningsmannen. Jag som hoppats att de gjort det. Men de kanske förstår att det är inte lönt , för då hade de själva åkt dit och gjort sig till åtlöje.

Jag skriver inte mer här utan på min andra blogg, om den historian.

 I morgon är det jobbe dags igen. Vårt nya företag har ju flyttat till nya lokaler, Ny datautrustning är inköpt, nya skrivbord . Ja allt är nytt. Ska bli roligt att börja jobba med något helt nytt.

          

Attityd

          

ATTITYD

 

Ju längre jag lever, desto mer inser jag med vilken kraft min attityd påverkar mitt liv.

 

Attityd är för mig viktigare än det förflutna, viktigare än utbildning, viktigare än pengar, viktigare än omständigheter, viktigare än misslyckanden, viktigare än framgångar, viktigare än vad andra människor tänker, säger eller gör. Det är viktigare än uppträdande, begåvning eller skicklighet. Det kan bygga upp eller bryta ned ett företag, en kyrka, ett hem.

 

Det anmärkningsvärda är att vi har ett val varje dag med vilken attityd vi vill närma oss just denna dag. Vi kan inte ändra vårt förflutna, vi kan inte ändra det faktum att människor kommer att agera på ett bestämt sätt. Vi kan inte ändra på det oundvikliga. Det enda vi kan göra är att spela på den enda sträng vi har och det är vår attityd.

 

Jag är övertygad om att livet till 10 % består av vad som händer mig och till 90 % på hur jag reagerar på detta. Och så är det med dig, vi är ansvariga för vår attityd.

-Okänd Författare-

lördag 17 januari 2009

Körslaget

Då åkte min favorit Robert Wells ut från Körslaget i kväll. De var bra alla körerna, men jag trodde ju aldrig att han skulle åka ut. Nu håller jag på Erik för han är en sådan go och glad kille, och sen är han väldigt duktig också. Faktiskt så är han en riktig svärmorsdröm. Nu blir det en runda med hundarna , sen blir det sängen med en bra bok. God natt alla

Så fina ord

                 

             

Varje djup sorg har förlorad glädje till föremål,

Tappa inte bort denna riktning,

Låt inte sorgen glömma sitt ärende,

Sorgen är den djupaste ära som glädjen kan få

Harry Martinsson

fredag 16 januari 2009

Varning för känsliga läsare

             

                                       MÖTET

Kvinnan som ligger i den vita sängen är gammal, Hennes förrut långa ljuslockiga hår, har blivit vitt av åldern, hennes kinder och panna är rynkigt av åldern, men hennes blåa ögon är fortfarande lika varma och kärleksfulla och fulla av liv.Hon ligger i sin egen vita säng, ombäddad med sitt gammla ängla lakan och sina änglakuddar. Runt om hennes säng står hennes fyra barn med hennes svärdöttrar och sin svärson, hennes barnbarn och ett av hennes små barnbarnsbarn tultar runt på golvet.Hon ser kärleksfullt på sina barn och hon ser äkta sorg i deras ögon.De vet precis som hon att det är nära nu.Hennes barn vet att det inte dröjer länge nu förrän hon inte kommer att finnas hos dem längre.Hon kommer snart att ta sitt sista andetag här på jorden.

Hon tittar så kärleksfullt på sin familj, och hon vet att hon tog det rätta beslutet, då för 40 år sedan.Då när hon miste sin livslust och inte ville leva längre, då när hela hennes liv ramlade rakt ner i ett stort helvete.För sina fyra barns skull så valde hon att stanna kvar, och hon har aldrig ångrat det.De har under åren gett henne så mycket.Desssa fyra underbara barn som varit hennes ljus i hennes mörker. Hon har glädjs med dem i livet, uppmuntrat dem och alltid funnits där med sin kärleksfulla hand. De har gett henne barnbarn, och hon har glädjs med dem och hennes blåa ögon har tårats av glädje av att få uppleva barnbarnens första steg, första ord, första skolavslutningen , studenten, bröllop och också barnbarnsbarn.Hon valde rätt trots sin stora sorg som hon burit på i alla år. Hon valde att stanna i livet.

Hon hör sina barns röster, de är fyllda av kärlek, men också av skräck.De hade alla ställt upp på att närvara vid sin mammas dödsbädd, det var så hon ville ha det.Dö med sina älskade runt omkring sig, hemma i sin egen säng.Hon hör sin modiga dotters röst. " Mamma du får lov att släppa taget nu".

Och hon vet att det är dags.hon har vetat det ett par dagar nu, för hon har sett honom så tydligt nu.Så tydligt har hon aldrig sett honom under årens lopp.Han har besökt henne under fyrtio år.Hon har mött honom i drömmar, han har suttit vid hennes sängkant, smekt henne över kinden och gett henne styrka från andra sidan.Men de senaste dagarna har han tillsammans med sina syskon stått så tydlig och klart vid hennes säng.Hon har sett att han är lika vacker som han var då när han lämnade henne,Hans vackra leende är lika underbart som det var då när han log mot henne här på jorden.

Hon har väntat på detta mötet i 40 år, och hon har hela tiden vetat att det skulle inträffa.Hon har alltid vetat att när hennes liv på jorden var slut , när hon tog sitt sista andetag, då skulle de mötas igen i änglarnas stad.Och det var dags nu.Hon visste att han skulle möta henne, där i ljusets tunnel.Hon hade vetat det i fyrtio år och nu var det dags.Hon hörde sin vackra och kloka dotters ord igen." Mamma, du får lov att släppa taget nu, han väntar på dig".Hennes blåa ögon tittar sig runt en sista gång.Hennes blick håller sig kvar en stund hos var och en.Hennes vackra söner, underbara män och familjefäder.Hennes underbara svärdöttrar som gett henne hennes ljuvliga barnbarn.Sin vackra kloka dotter, så många fina stunder de delat tillsammans, sin snälla och ordentliga svärson, sina vackra barnbarn som gett henne så mycket glädje här livet.Och hennes lilla barnbarnsbarn, så vacker med sina vackra bruna ögon.Hon viskar tyst. " Jag älskar er alla och kommer alltid att finnas hos er, och glöm inte att vi alla ses igen".

Kvinnan sluter sina blåa varma och kärleksfulla ögon, och drar sitt sista andetag här på jorden.Hon svävar upp och ser sin familj, där nere.Hennes söners och sin dotters tårar, som rinner ner för deras kinder. Hon vill liksom förr pussa bort deras tårar och trösta dem.men hon kan inte.Hon kämpar för att sväva ner, och hon ger en sista puss på deras kinder.Hon ser sin ene son smeka sin kind, där hon nyss pussat honom och tittar lite konstigt omkring sig. Hennes andra två söner tittar chockat på varandra,I en stilla tystnad hör hon deras tankar " vad var det ?". Hennes blick stannar på sin dotter, och hon sitter där och ler med tårarna rinnande ner för kinderna. Hon vet att det var hennes mamma. som pussade henne på kinden.

Kvinnan ser ner på din kropp, hennes skal som ligger i den vita sängen med de blåa ängla lakanen, hon ser så fridfull ut.Hon tittar en sista gång på sina barn och sin familj, och vänder sin själ mot ljuset. Hon svävar in i den ljusa tunneln, och hon ser honom på långt håll. Han svävar i mot henne, och hon känner en sådan otrolig kärlek och värme.Hon ser hans vackra leende, hans utsträckta händer och glädjen som lyser i hans vackra ögon. Han tar henne i sin famn och hon gråter av glädje och kärlek , när han kramar henne hårt och säger" välkommen hem Mamma."

Skrivet av Marie-anne Thörnström den 14 juni 2008

Mamma till Marcus 82-02 alltid älskad alltid saknad


Det är så här jag hoppas att det blir den dagen jag tar mitt sista andetag på jorden. Detta är bara en fantasi berättele som jag skrivit, om hur jag önskar att det blir. 

När ni saknar mig

            

När ni saknar mig

 

Gråt inte för att jag är död,

jag finns inom dig alltid

Du har min röst ,den finns i dej

den kan du höra när du vill.

Du har mitt ansikte, min kropp

Jag finns i dej

Du kan ta fram mej när du vill

Allt som finns kvar av mej är inom dej

Så vi är jämt tillsammans

Barbro Lindgren

Mina små söta prinsessor

I går var jag och hälsade på mina söta små prinsessor. Min lilla familj. Det är Marcus bästa kompisar och de har två små söta och underbara flickor. Min stora prinsessa föddes 9 månader efter Marcus död, och hon är kräfta precis som min Marcus. Hon skall snart fylla 6 år och hon har jag alltid sagt att hon är mitt lilla låtsasbarnbarn. Hon är en underbar och lite djup tjej. Denna lilla familjen har alltid funnits för mig, och alltid funnits där också efter Marcus död. Det var ju deras bästa vän som dog. Det var många av Marcus vänner som verkligen ställde upp och fanns hos mig efter han död. Många av dessa ungdomarna har jag fortfarande kontakt med. En av dem som också ställde upp väldigt mycket för mig var Marcus kusin Mia. Hon fanns alltid hos mig. Tyvärr andvänder hon det som jag gjorde i min hemskaste stund mot mig i dag, just för att jag inte håller med henne i detta som hon varit med och gjort mot min mamma.

Men min lilla familj finns alltid kvar. Dessa små söta flickor som alltid är så rena och fina och luktar så underbart gott. Ja du M du är verkligen duktig på att sköta dina små flickor. Är så härligt att höra min lilla pinsessa när hon pratar som sjutton. Hon har inte ens fyllt 2 år. Mina ögon tåras när hon tar mitt halssmycke, där jag har graverat in Marcus bild. Jag säger " Det är Marcus". Då tittar hon på mig med sina stora blåa ögon och säger " Marcus ".

Jag älskar barn , för de är så oskyldiga och så underbart roliga och goa. Längtar så efter barnbarn, och jag lovar mina barnbarn skall få SÅ mycket kärlek . Och jag skall lära dem allt som en mormor, farmor skall göra.

När jag kom hem i går från den lilla familjen så märkte jag att jag råkat stjäla deras röda tändare. ( JA JA; jag brukar ha en tendens att göra så). Så jag skrev ett sms. " Förlåt men jag har nog råkat stjäla er tändare, snälla polisanmäl mig inte "

Nej jag blev inte polisanmäld, jag fick tändaren, kan det vara för att jag var ärlig och erkännde vad jag gjort. Ja , jag har alltid sagt ärlighet varar längst.

                  Tack min lilla underbara familj för att ni finns.

                       

torsdag 15 januari 2009

Till Minne Av Marcus

                  

Min blogg vän Vickan köpte min bok TILL MINNE AV MARCUS, innan hon åkte till Thailand. Boken fick följa med på resan och så här fint har Vickan skrivit om min bok. Min bok som fick henne att berätta saker som hon varit med om. Tack Vickan

www.metrobloggen.se/jsp/public/index.jsp

Utmaning

Har fått en utmaning från min vän Vickan

4 saker som hände igår

Var ute och gick med hundarna

Var och handlade med min älskade dotter

Besökte min mamma tillsammans med min dotter

lagade en god middag till alla mina barn

4 saker som jag ser fram emot

Att få börja på mitt nya arbete

Att i hela mitt liv få ha kvar den fina kontakten till mina barn

Att få barnbarn

sommaren

Jag utmanar Bitch, Carina, Åsa, Åsa, Eine, Charly

                  

Till alla mina bloggvänner

              Give this heart for everyone you care for. I just did.

                               

            

Fick detta fina i ett mejl från min bloggvän Annika. Och nu vill jag dela ut det till alla mina underbara bloggvänner som följer min blogg.

Tack för att ni finns och att ni besöker min blogg

Mammablogg

  

Har fått pris för min blogg. Tack goa Carina. Nu delar jag ut denna utmärkelse till alla mammor. kram från marie-anne

onsdag 14 januari 2009

MAMMAN

         

  MAMMAN

SÅ sliten hon vandrar på livets gång,

och skriker av sorg sin klagosång.

Efter sonen som hon en gång fött,

som nu ifrån henne dött.

 

De frågor hon alltid inom sig har,

i tankarna för alltid stannar kvar.

För det enda svaret som hon vill ha,

är om hennes son har det bra.

 

Med sorg och tomhet i sin blick,

hon tänker tillbaka på det liv hon ej fick.

På sonen vacker och grann,

som på ett ögonblick bara försvann.

 

Till ett annat liv i ett annat land,

tänk att bara kunna sträcka ut sin hand.

Och säga de magiska orden,

kom tillbaka till din mamma här på jorden.

ÄLSKAR DIG MARCUS IN I EVIGHETEN

skriven av

 Marie-anne Thörnström

den 14/3-2003

mamma till Marcus 82-02

                    

                                Denna dikt finns även i min bok

   TILL MINNE AV MARCUS - En bok om att förlora en älskad son

                          www.tillminneavmarcus.dinstudio.se/

Olika sorters människor

        

Olika sorters människor.

Jag säger ofta att vi människor är olika. Vi ser inte bara olika ut, utan vi har olika sätt att se på saker. En del människor är goda och en del är onda. Det finns de människor som krigar, hotar och gör illa för andra , och mår bra av det.

Tänk om vi kunde dela hela världen i två delar. En del för de onda och en del för de goda. Då kunde de onda få vara i sin del och förgöra varandra. Och de goda få leva i kärlekens tecken.

En konflikt kan ha två olika syn på saken, och det finns människor som absolut inte vill lyssna på andra, Utan fortsätter att bråka , fast de vet innerst inne att de har fel. Fast de blir överbevisade, så erkänner de inte , För det kan då skada deras sjuka ego. Utan de fortsätter att hitta på nya historier , för det finns alltid någon som kanske tror på den påhittade historian. Man går på alla människor som är inblandade i konfliken, och man ger sig absolut inte. För JAGET har rätt.

Vi människor har fått två öron och en mun. Alltså dubbelt så många öron som mun, och det betyder att vi skall använda öronen mer än munnen.

Man måste ju lära sig att lyssna på andra, det är så en disskussion går till. Men ändå finns det dessa människor som inte klarar av att prata med andra. För medan den andra pratar, så tänker man genast ut en försvarstal och hela tiden avbryter den andra.

Då har man dubbelt så många munnar som öron

Och det kallas ju då att man är vanskapt, för inte har man två munnar och ett öra. Tänk er själva, hur skulle detta sett ut. Men ändå finns det människor som har det. Inte som du kan se, utan som du kan höra om du har en konflikt med dessa.

Många människor tänker bara på sig själva, så kallade fullblods egoister. Det är bara en själv som gäller , ingen annan ska få förstöra ens självbild, som man byggt upp med en falsk fasad.Man går då oftast på dessa människor som är svaga. man mobbar och trakasserar utan att ha empati och kunna känna för den andra människan som man mobbar. Det konstiga är att dessa människor antagligen mår bra av att sätta de svaga människorna på plats.

En del människor kan inte heller ta att någon annan tycker tvärt i mot vad de tycker. Denna sjuka självbild handlar om dåligt självförtroende, att deras uppdiktade historier inte får medhåll. Att andra människor drar sig bort från dem, för att de blir illa till mods. För att de inte får ha en egen syn på saken. Dessa människor har vänner som försvinner hela tiden, de knyter nya bekantskaper med sitt älskvärda sätt. Men efter ett tag så blir de ofta lämnade ensamma.

Mina ord som jag ofta använder är "VI ÄR ALLA OLIKA" och det är så viktigt att veta det i livet. Vi träffar dagligen nya människor , men vi människor måste vara införstådda med att vi alla kan inte ha samma tankar och känslor. Detta är ju samma sak som om alla skulle vara läkare eller alla vara parkarbetare. Eller alla vara falska och oärliga. Eller alla vara goda och fulla med empati för andra människor.

Vem är du ?

Är du en falsk och oärlig människa, som bara tänker på dig själv ?

Eller är du en god människa med empati för andra ?

Klarar du av och lyssa på andra än dig själv?

Visar du kärlek till dina medmäniskor ?

tisdag 13 januari 2009

Säger God natt med en underbar sång

Ett brev till alla änglaföräldrar

Ett brev till alla änglaföräldrar

Jag vill för en liten tid, låna er ett av mina barn, sa Han. Ett barn för er att älska, den stund han lever och för er att sörja när han är död. Det kan var för sex eller sju år, tjugotvå eller tre…
Men vill ni, tills jag kallar honom tillbaka, ta hand om honom för mig?
Han för med sig behag för att glädja er och skulle hans vistelse bli kort, så skall ni ha de vackraste minnena av honom som tröst i er sorg.
Jag kan inte lova att han skall stanna kvar, eftersom ALLA från jorden återvänder. Men det finns lärdomar där nere som jag vill att detta barn skall lära sig.
Jag har letat över hela vida världen, i mitt sökande efter sanna lärare och från det myller som trängs på livets smala väg, har jag utvalt er.
Vill ni då ge honom all er kärlek och inte tycka att mödan är förgäves. Inte heller hata mig, när jag kommer och kallar, för att ta honom tillbaka igen? Jag tycker att jag hör er säga;
Herre, ske din vilja, för all den glädje ditt barn skall föra med sig, skall vi löpa sorgens risk. Vi skall skydda honom med ömhet, vi skall älska honom medan vi kan och för evigt vara tacksamma för den lycka vi känt. Men skulle änglarna kalla tillbaka honom, mycket tidigare än vi har planerat, så skulle vi tappert möta den bittra sorg som kommer och försöka förstå.
Jag har förlorat en viktig bit av mitt liv. En del av min egen värld tillhör nu det förgångna. Mitt liv och min värld har därigenom kommit i gungning. Ingenting blir mer detsamma igen.
En dag går livet vidare. Jag vet inte när, jag vet inte heller hur. Jag vet bara att det kommer att bli annorlunda. I dag kan jag knappast föreställa mig det. Långsamt kommer min sorg att övergå i en beredskap så att jag börjar fråga efter mitt nya liv och den nya världen i mig och omkring mig. Först senare kommer jag att kunna gå in i det nya livet och upptäcka de många möjligheter som finns i en ny början.

Rainer Haak