Min älskade Marcus här tillsammans med sin yngsta lillebror som han är gudfar till.
Har varit nere på Marcus grav, där är så vackert där nere. Precis lika vacker som min älskade son var. Och jag vet att han är den vackraste änglapojken uppe i Änglarnas stad.
Livet blir aldrig som det var innan, den glädjen och den starka livsglädje som jag hade har försvunnit. De första åren efter Marcus död ville jag själv också lämna denna världen, för att återförenas med mitt barn. I dag vet jag att jag måste stanna kvar, att Marcus vill att jag skall vara kvar hos hans syskon.
Många har under åren sagt till mig. " Jag skulle aldrig klarat av att mista mitt barn ". Det finns ingen som klarar av att mista sitt barn. Den ångest och den paniken som skär som knivar i hela kroppen, gör så ont så ont så man bara vill dö. Ändå går man igenom det. Det sägs att det tar 5-8 år att komma igen när man mister sitt barn. Och det stämmer så väl. Det är 6 och ett halvt år sedan som Marcus dog, Och i dag är det lättare att leva med sorgen och saknaden just för att jag lärt mig att hantera den. Jag har mina andra fyra barn som jag älskar av hela mitt hjärta. Mina underbara barn som fick bli vuxna alldeles för fort. Men den kärleken och den värmen som finns i dessa barnen, det är otroligt fint.
Kärleken är starkare än döden ( citat Olle Bergman)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar