Att leva vidare utan sitt barn: Hemkommen från en underbar helg med föräldrar som mist sina barn

Hej alla
Har precis kommit hem från en underbar helg i stockholm tillsammans med andra föräldrar som mist sina barn. Jag flög från kristianstad kl halv sju i fredagsmorse. och jag kan inte säga att jag gillar att flyga precis. så jag var väldigt rädd. men när jag satt där så tänkte jag att jag är ju närma Marcus nu, och snart kommer han väl här och tittar fram och vinkar på mig.

Jag satt hela resan och tittade ut genom fönstret och upplevde ett otroligt skådespel. Helt plötsligt såg jag massor med änglar och jag undrade vilken ängel som var min Marcus, eftersom jag inte såg några ansikte. Min fantasi
flödade och jag var så otroligt lugn under resan upp till Stockholm.

På arlanda hann jag träffa en annan förälder som också mist ett barn, men som skulle vidare, det blev ett kärt återseende och en varm kram. sen mötte jag min vän och vi begav oss med flygbuss ut till kista kyrka.

Hela fredagen var det konferans för oss som är kontaktpersoner för Febegrupper runt om i landet.
På kvällen var vi 13 mammor och pappor som begav oss in till Stockholm och gick på persisk restaurang och hade en underbart trevlig kväll med god mat och god dricka. Kan lova att jag tror ingen av de andra gästerna kunde ens ana att
vi mist våra barn. Vi låg på hotell på natten och jag är ju inte bortskämd med hotellrum precis , så detta var en lyx upplevelse för mig.

Lördagen var det då febedagen och jag träffade både nya och gammla föräldrar:Vi lyssnade på föredrag med Stefan Einhorn som har skrivit medmänniska och konsten att vara snäll. sen var det ljuständning för alla barnen, det var det värsta, för då ramlar känslan bara på en. 95 ljus tändes och det gör så ont. Det är bara en bråkdel av alla barn
som mister livet .
Att få möta andra människor som liksom jag drabbats av det hemska har för mig under dessa sex år en varit en livlina i sorgen. Har tagit lite bilder, som jag nu lägger ut här på bloggen.

Här tänder jag ljus i Kista kyrka för Marcus och en väns son

Här föreläser Stefan Einhorn om konsten att vara snäll, Ett helt otroligt föredag. Vilken otrolig man

Här signerar Stefan min bok " konsten att vara snäll"

Här tänds 95 ljus för våra barn som inte längre finns här i livet. För varje tänt ljus , så lästes namnet upp. En mycket otroligt känslofull stund.Bilderna blev inte så bra eftersom jag hade folk framför mig i bänken.