Att lita på sin känsla.

Har nu varit ute en runda med hundarna , och tänkte berätta en sak som jag var med om i dag.

Innan i dag så åkte jag och hundarna ut på fältet, . Såg att det stod en bil, längre bort där jag parkerade. och när jag gick på fältet, så såg jag en man som gick runt på fältet. Han gick senare bort till bilen och stod där en lång stund.( jag vet ju inte ens om det var hans bil). Plötsligt ser jag att han kommer i mot mig. Jag tar in mina hundar och lägger dem ner. Mina hundar börjar morra mot honom och han frågar om de är farliga. Ja det beror på situationen säger jag. Fast jag säger till dem, så fortsätter de att morrar. och så brukar de aldrig göra.

Mannen frågar om han får åka med i min bil, om jag kan köra honom utanför stan för han har tappat sina bilnycklar. Jag får en sådan konstig känsla och ser hur mina hundar uppför sig. Så jag drar en nödlögn och säger att jag inte hinner för att jag måste iväg till jobbet. Han går då därifrån.

Jag har tänkt på detta hela dagen. Hade det varit förr , så hade jag givetvis trott på honom och låtit han åka med i bilen. Men han uppförde sig så konstigt och mina hundar talade om för mig att det inte var ok.

Om det nu inte var som jag tänkte så ber jag verkligen mannen om ursäkt. men jag var i detta läget tvungen att lyssna på min känsla.

Jag är också lite stolt över mig själv att jag inte gick från handling, beslut, tanke utan här kunna använda mig av tanke, beslut , handling

Vad hade ni gjort?