Jag har vandrat tusen mil

Det har gått fem och ett halvt år sedan jag miste Marcus och jag undrar
ofta hur jag kan ha ett så ok liv i dag som jag har det, jag som krälade på
marken efter min sons död. Jag som inte ville leva. Jag trodde aldrig på dem
som sa att jag skulle klara detta. att jag skulle lära mig att leva med
sorgen. Men jag fick verktygen och tvingade mig själv att välja en väg för att
överleva detta.Och trots allt så är det så man lär sig leva med sorgen. men
livet blir så mycket annorlunda.

Pratade med Marcus vän i går. Hans underbara vän som alltid finns kvar hos mig.
Berättade för henne att jag förstår inte hur jag kan vara den jag är i dag, att jag lyckades ta mig upp från avgrunden. Då sa hon till mig. det är inte så konstigt. Du är den starkaste och bästa mamman jag känner och du kommer alltid att vara min idol.

åh så vackert sagt av henne och jag blev alldeles tårögd.

På något sätt så tror jag att man blir stark av det hemska man varit med om
 vill dela med mig av en dikt som jag skrivit som ni säkert känner igen er
i. för visst har vi alla vandrat tusen mil med den fruktansvärda ångesten av
att behöva mista vårt älskade barn, kram från marie-anne mamma till Marcus
82-02 alltid älskad alltid saknad

      Jag har vandrat tusen mil

      Jag har vandrat tusen mil
      med ångest i min hand
      jag har gråtit mången tårar
      i ångestfyllda land

      Jag har känt den starka smärtan
      maran piskat har min rygg
      jag har bett om ljus och värme
      och att få känna mig trygg

      Jag har vandrat tusen mil
      med längtan till dig
      jag har gått och trott i livet
      att du skulle komma tillbaka till mig

      Men du har inte kommit
      jag har förstått att du är död
      så lång tid det har tagit
      att förstå att du är död

      Du är den jag alltid ska älska
      aldrig glömma den du var
      Du min älskade son
      i mitt hjärta finns du alltid kvar.

      Jag har vandrat tusen mil
      med piskan i min hand
      jag ska vandra tusen åter
      tills jag hamnar på din strand

      älskar dig marcus
      och jag vet att din strand är vackrare än min
      saknar dig och älskar dig in i evigheten

      skriven av Marie-anne Thörnström den 27/ 5- 2005

                 mamma till Marcus 82-02
                 alltid älskad alltid saknad

vet att detta är en av agnethas favoritdikter författare till skuld skam och rakblad