torsdag 7 oktober 2010

8 år i Änglarnas stad

     

Min Marcus 8 år sedan du lämnade mig

Du är min ängel nu, jag undrar om du har vita vingar,om du flyger ner med dem och ger mig en puss på kinden.Eller finns du här precis intill mig, en tunn vägg som skiljer oss åt.En slöja där du kan se mig, men där jag inte kan se dig.

Du är min ängel nu, och jag kan aldrig sluta älska dig.Det är tufft att älska någon som man aldrig mer får se. Jag får inte se dig gifta dig, jag får inte sitta med dina barn i famnen. Jag får inte höra din röst mer, inte se ditt vackra leende.Men jag kommer ändå alltid att älska dig.Du är ju min egen ängel.

Jag är så tacksam för att jag fick vara din mamma i 20 år.Du gav mig så mycket lycka, men också en del bekymmer. Men vi fixade alltid det.Du visste att du alltid kunde komma till mig, och det är jag tacksam för att du gjorde.Men nu är det du som kommer till mig, och ger mig styrka att leva kvar här på jorden. Du är ju min ängel.

Jag minns när jag och dina syskon skulle säga farväl till dig.Du var så vacker och du låg på din och din tjejs röda hjärtekudde.Du hade fortfarande ditt ena öga lite, lite öppet, så som du alltid hade. Du kollade alltid in världen.Du såg ut som du sov och jag förstod inte att du var död.Jag böjde mig ner och viskade i ditt öra. Res dig upp nu Marcus, vakna nu.Men du log inte mot mig, du öppnade inte dina ögon, du reste dig inte upp, för du hade blivit min ängel.

Älskade Marcus livet blir aldrig detsamma utan dig.Mitt liv är delat i ett liv före och ett liv efter.Såren i hjärtat kommer alltid att finnas där, kärleken kommer alltid att vara för alltid.Du är min ängel nu och jag skall alltid älska dig. Du är fri bland de andra änglarna.

Det har gått 8 år Marcus, det har varit tungt men jag har överlevt. Jag står på de benen som vek sig för mig när jag fick höra att du var död.Det trodde jag aldrig då, att jag skulle överleva utan dig. Men åren har gått och jag har kämpat för att överleva, tack vare dina underbara syskon. Mina ljus i mörkret och styrkan från dig min ängel.

Marcus du har blivit morbror och jag har blivit mormor till en prins. Vilken lycka jag känner och jag blir rörd i hela kroppen när han ser på mig och skrattar sitt tand lösa leende.Det är kärlek och det finaste i livet är kärleken till sin familj.

Jag har ett ok liv i dag Marcus, fast jag blivit en annorlunda människa. Jag är ju inte den jag en gång var. Jag har sorterat bland många vänner,orkar inte med människor som stjäl min enegi, orkar inte med falska oärliga människor. Vill vara med de människor som finns i mitt hjärta. Jag vill vara den människan som jag är i dag, men jag skulle vilja att du fanns här i mitt nya liv som människa.

I dag tänds många ljus för dig Marcus och jag vet att du ser dem från din nya stad. Den som jag kallar Änglarnas stad.

Älskar dig min fina son in i evigheten och puss och kram tills vi ses igen

Mamma

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar