Tack snälla underbara ni för all värme och omtanke som ni gett mig i dag. Jag har burits upp av tända ljus och energi från människor som jag inte känner. Så TACK för att ni finns.
Jag åkte ensam ner till Marcus grav i dag , gjorde fint och satt där i min ensamhet och tankarna kom till den dagen för sex år sedan. Då när polisen och prästen kom och berättade och då jag och mina barn stod vid Marcus bår och fick beviset på att han var död. Det var ändå lugna tankar med tårarna stilla rinnande nerför kinderna. Jag minns hur det var de första fyra åren, och jag klappade mig på axeln där nere vid Marcus grav, att jag nu sex år senare hade klarat det jag gått igenom.Att jag stod på mina ben och var med i livet igen fast på ett annorlunda vis.Och jag sa högt till Marcus, låt mig aldrig få gå igenom detta igen. Marcus gör allt för att jag får behålla dina syskon.
Jag åkte hem och bakade äppelmuffins, bara för att ha något att göra. Och barnen och jag åt middag och käkade äppelmuffins i mängder.Det har varit så skönt att umgås med mina barn. Att få vara med dem man älskar en sådan här dag.
Nu har jag varit ute och gått en lång runda och jag har tänkt på alla namn som jag fått kommentarer från och som tänt era ljus i era hem för min Marcus. Det har betytt så otroligt mycket för mig. Nu är snart dagen över och jag skall snart gå och lägga mig i min säng. För det har varit en påfrestande tröttande dag känslomässigt. Så tack snälla ni för er omtanke.
Lite bilder på Marcus vackra grav i dag
.jpg)
.jpg)
.jpg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar